Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Kumla kontrakt - Kumla - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
liksom ock bland ämbetsbröderna, icke blott i Strengnäs
stift, utan äfven bland ståndet i hela landet, hvarom cle
upprepade biskopsförslagen bära det tydligaste vittnesbörd.
Hvem och hurudan var då egentligen nittonde
århundradets första Kumlaprost?
Många torde cle ej vara, som nu minnas honom,
mannen med den värdiga hållningen och det blida, vana
anletet, mannen med clet ungdomliga sinnet och de
ungdomliga dragen bevarade in i ålderdomens sena höst.
Rosenstein hade ett vänligt, förbindligt och underhållande väsen
och lade särskildt an på att vara talare. Han talade
gärna och ledigt samt utan förberedelse; detta var både
hans styrka och hans svaghet. Med ett outtömligt förråd
af infall^ små historier och anekdoter förstod han alltid
att inlägga i sina tal en krydda, som smakade förträffligt
för dem, som gärna och med nöje lyssnade till den
underhållande värden eller den angenäme sällskapsmannen.
Men när samma metod användes i komitéer, akademier
och vid andra offentliga och högtidliga tillfällen, var han
lätteligen utsatt för faran att blifva något banal och
framför allt att förlora sig för mycket på bredden.
Emellertid stod prosten R. högt i ära i Kumla icke
minst för sin förmåga att genom sina tal gifva stämning
i de kretsar, där han uppträdde. Prostgården i Kumla
hörde man länge prisas såsom ett hem, hvarifrån man
medförde en lyftning af mera ideel art, än som annars
vanligen bestods i sällskapslifvet. Man var den tiden
hvarken så kritisk, ej häller så fordrande som nu; det
var en.ära, värd att eftersträfva, att vara gäst i ett högt
bildadt pastorshus och där vederkvickas ur andra och
renare källor än de hvardagliga samt värmas af
förekommande vänlighet och älskvärd gästfrihet. Och sådant
kunde gifvas och gafs äfven, med aldrig njugga händer,
i prosten Rosensteins hem.
Dock må vi för sanningens skull ej glömma att
erkänna, att prosten R., oaktadt sin anspråkslöshet och
medfödda vänlighet, icke saknade aristokratiska sympatier.
Man har anmärkt, att han mera umgicks med adelsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
