Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Glanshammars kontrakt - Glanshammar och Ringkarleby - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
af en märkligare akademisk disputationsakt från 1815 med
inväfda komiska drag och egenheter hos de kämpande,
eller af en anekdot från äldre eller nyare tider, där hvarje
biomständighet blef ett helt för sig; eller om man fick
skåda en personlighet, den man förr ej kände, åskådlig-,
gjord i några få, men kraftiga och saftiga drag.
G. 1823 m. Ulrika (Ulla) Gustafva Laurent t 1798, död
i Mariefred 1871 18/7, dotter af assessorn Jean Adolf L.,
arrendator af Svartsjö kungsgård, och h. h. Henrika Fougt
(dotter till boktryck. Henrik Fougt och h. h. Elsa Momma).
Barn: Hedvig Sofia f. 24, död 79, g. 1) 46 m. kkoh. P. G.
Leonardsson i St. Mellösa, 2) 62 m. folkskoleinspektören
i Göteborg, d:r Joh. Wallin; Johan Fredrik (Fritz) f. 27,
död 94, sjökapten i Hernösand, g. 57 m. V^enclela Sofia
Göhle, f. 3°; Konkordia Adamina (Ada), spirituel, liflig, rikt
begåfvad, f. 38, g. 1) 56 m. inspektor Erik August
Joch-man, f. 31, död 73, som genom yppigt lefnadssätt
förstörde sin svärfaders och svågers, kkoh. Leonardssons,
välbehållna egendom och försattes i konkurstillstånd;
hustrun begärde skilsmässa och blef g. 2) i Kristiania
med holländaren William Adrian Miinnich, rentier i Utrecht.
Prostinnan Ulla Ramström, född Laurent, var ett
hurtigt och karlavulet fruntimmer, lika djärf och tilltagsen,
som mannen var opraktisk och resignerad. Hennes
lefnadshistoria i ungdomen liknar mera en roman än den
prosaiska verkligheten. Vi anföra därom följande:
För omkring 30 år sedan afled hon i Mariefred
omkring 73 år gammal. Jag mins henne ännu så väl, den
vänliga, fryntliga och spirituella gumman, där hon satt
vid sin knyppeldyna med den Oförbränneliga hvita
tyll-mössan på det sparsamma, gråa håret, som dock enligt
tidens sed kompletterats med några väl gjorda,
skruffor-miga lockar af samma vördnadsvärda färg. Hennes spänstiga
själ hade ej häller mycket berörts af tiden, och det lifliga
lynnet gaf sig ofta luft uti ett kvickt infall, ett träffande
omdöme, en pikant episod från hennes ungdom, som,
berättad på hennes lätta och lekfulla sätt, alltid måste vinna
bifall. Någon ålderdomens "tröghet och knarrighet" tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
