- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
136

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En qvinnas sorg.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


“Hvad kan du mena, Georg?“ frågade hon med en
brytning i rösten, som lätt kunnat tagas för en darrning.
“Konspirationer?“

“Min Gud, så högtidligt du upprepar det ordet! Jag
tänkte på en konspiration mot min kassa, älskade!“

“Men huru hittade du hit — huru kunde du ana...“

“Det är mycket enkelt. Jag kom hem just som du
rest, frågade om man visste hvart och fick höra att du för
kusken nämt husnumret och gatan. Jag förstod att du i
någon af era fruntimmerskomitéer fått spaning på någon
fattig familj, och jag beslöt söka upp dig och se om man
ej bedroge dig; Innan jag hann fram, såg jag dig
emellertid komma ut och derefter fortsätta färden hit. Jag gjorde
så med. Men trött som jag var, föredrog jag att vänta
dig i släden ... Nå, min lilla Amelie, jag har icke gjort dig
någon angenäm öfverraskning, så mycket finner jag.“

“Om så vore, Georg, var anledningen en oredig tanke
på din gamla dårskap.“

“Vid min heder“, svarade baron von T. rodnande, “du
gör mig orätt!“

“Så mycket bättre, Georg! Men du vet att denna
fantasisvartsjuka stundom kastat ett mörker öfver vårt
äktenskapliga solsken. Vid hvarje min handling fruktar jag
alltid att väcka din oro.“

“Medgif, min Amelie, att dessa idéer så här apropos
äro mycket underliga! Kan en man, som tillber sin hustru
och som under de senaste dagarne ej sett henne — jag
hemkom ju först på morgonen — icke hafva rättighet att
uppsöka henne utan att det sker af misstänksamhet?
Snarare borde jag undra hvarför du icke ville följa mig ut på
landet till mina föräldrar — jag tror icke att det var
hvarken för hostan, halkan eller kölden.“

“Min dyre Georg, jag behöfver icke se din flammande
blick — jag behöfver blott höra din röst för att veta att
du håller på att uppföra en kolossal luftbyggnad, men jag
skall genast beröfva dig alla dina materialier och säga dig
uppriktigt hvarför jag icke följde med.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free