Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dufboet i kråknästet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i din ungdom lemnas värnlös åt... kanhända eländet, ty
du bör ovilkorligt bryta med grefven.“
“Det är nästan gjordt, pappa... Men säg icke att jag
är värnlös, så länge pappa lefver... Och aldrig mer vill jag
inträda i dessa förhatliga salonger, der man vädrar en olycka
redan på det längsta håll. Min fåfänga och min stolthet
äro botade — jag har sett insidan, der jag förr såg endast
utsidan.“
“Stackars barn — jag förstår. Men, Jenny, det
längsta håll kan stundom vara det kortaste... Hör mig med
lugn!“
“Jag gör så, pappa!“
“Nåväl, jag reser... reser, som jag hoppas, för en
kortare tid. Men om — det Gud förbjude — ingenting
kan uträttas, der jag sjelf måste handla, då, Jenny, då“...
“Hvad se’n, pappa? Jag förstår ej.“
“Då kommer jag möjligen icke så hastigt åter.“
“Dröjer det månader?“
“Kanhända.“
“Gif mig för all del ett tydligt begrepp om allt, eller
säg mig åtminstone att ingenting ännu mera rysligt an mina
läppar förmå uttala skall komma till mig som ett dödsbud!“
“Lif och död, mitt barn, stå i den allsmäktiges hand,
men aldrig skall du få höra att din fader blifvit
sjelfmördare. Detta är dock det enda som jag säkert kan lofva
dig. Af affärslifvets gång förstår du icke det ringaste...
Och nu för ögonblicket måste vi skiljas... Göm denna
penningsumma — du behöfver den nog. Lef ständigt
tillsammans med min gamla goda syster och var mildare mot
henne än hittills! Ni skall båda bedja för mig, liksom jag
beder för er... beder för dig, min Jenny!“...
Några timmar senare var husets herre borta och
husets enda barn, för första gången i sitt lif, öfverlemnadt åt
förtviflans tryckande ångest, en ångest utan uppehåll.
En månad smög trögt och under pinande spänning
fram. Då kom andra slaget: huset instälde sina
betalningar; och det tredje slaget lät icke vänta på sig — ett bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
