Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svarta svalg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
SVARTA S VAL G
fredagen. Allt hvad manfolk helte gick i svart.
Staden var sopad, himlen ren och klar, ingen
rök sprang öfver taken, inga tidningsskrikare
stodo vid trottoarkanterna och oroade den tjocka
massan som flöt tnng och svår framåt. Jag
hade klädt mig i ett par blå byxor och knu-
tit en gulbrun halsduk som jag fått af Wanda
om min krage. Mina handskar voro röda, mina
skor bruna och i mitt sinne glödde en retlig-
het som nog kräfde offer. Jag gick framåt midt
ute på gatan i rask kurs mot Wandas bostad.
En kort och skarp knackning. Wanda kom
och öppnade.
»Goddag, mitt barn!»
Halfannan timme efteråt hade jag sagt henne i
mycket klara och torra ordalag hvarför det måste
vara slut. Nu minns jag knappast hvarför jag
sade att det var. Det finns ju många skäl så
visst som ett, hvarför en kärleksförbindelse bör
ha ett slut. Jag tror nog att jag genomgick dem
allesamman. . .
Det sista hon svarade var:
»Du älskar mig inte! Nej nej, det är inte
värdt du säger något, för du älskar mig inte!»
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
