Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindbergh, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 114 —
de han ingen tid. Ett planerat teaterbesök inställdes, de
sista detaljförberedelserna lade beslag på de återstående
timmarna, och efter en natt utan sömn lämnade han Moder Jord
i den mulna morgonen, kl. 7,52 f. m. Newyorktid.
Hans lösa utrustning kunde inte ha varit mindre. Ett par
signallampor, fyra stycken röda landningsljus, en
uppblåsbar gummibåt med tillbehör, ett par luftkuddar, en jaktkniv,
ett drillsågblad, en synål, ett segelgarnsnvsta, en
bänseldoc-ka, en tändsticksask, en Armburstbägare, ett par flaskor
vatten samt fem stycken arméns reservportioner — det
var allt.
Kursen gick över Nova Scotia och Newfoundland och
sedan vidare österut mot Paris, som i spänning väntade honom
någonstans långt borta — bortom oceanen och natten.
Vädret var inte över sig nådigt. Det blåste stark
nordväst, och i de övre luftlagren trängdes ovädersmoln, i de
nedre dimma. Stundom såg han inte skymten av havet på
flera timmar utan måste styra helt efter instrument. Men
stundom, då dimman lättade, kunde han flyga fram på
knappt tio fots höjd över vågkammarna. Det första
livstecknet från Europa var några sjöfåglar, det andra en liten
fiskebåt, som han sökte anropa, fast förgäves — det är ju
inte alla dagar, man får höra en röst från luften fråga efter
vägen över Atlanten! Snart dök emellertid en bergig
kuststräcka upp. Det var Irlands sydvästra hörn.
Strax efter det han passerat över Cherbourg i Frankrike,
gick solen ner, men fyrarna längs flygrouten London-Paris
visade vägen, och ungefär kl. 10 e. m., d. v. s. kl. 5 e. m.
Newyork-tid, landade han bland de i extas varande
människomassorna på Le Bourget. Men det skulle dröja
ytterligare en halv timme, innan han fick beträda marken — den
kanske mest prövande halvtimmen under hela färden. Ty
över tusenden och åter tusenden jublande människohuvuden
och av dubbelt så många villiga armar kastades han
obarmhärtigt fram och åter, och skulle väl kastats länge än, om
inte franska militärflygare varit sluga nog att placera hans
hjälm på en amerikansk journalist och därpå denne upp på
massan, som så småningom förde den olycklige till
mottagningskommittén, medan Lindbergh räddades in i en
hangar.
Den första atlantflygningen Newyork—Paris var ett
fullbordat faktum. Charles Lindbergh var namnet, som
formades av ali världens läppar, och ali världens tidningar fingo
stoff för åtskillig tid framåt. Ty för Lindbergh var det
nu bara att skörda världsberömmelsens dignande frukter.
Man gör sig inte skyldig till överdrift, om man påstår, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
