Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påvemaktens historiska roll samt protestantismen förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 DE STORA VÄRLDSPROBLEMEN
Och detta »falska överflyttande» av vilodagen, såsom
dr Neander kallar det, skedde förnämligast genom utfär-
dande av allt strängare söndagslagar, av vilka den, som
utgavs av kejsar Konstantin den store år 321, var den
första.
Men talar då icke bibeln om söndagens helighållande
och var det icke Kristus, som införde söndagen till vilo-
dag i stället för den gamla sabbaten? Ja, så ha vi ju
blivit lärda och detta har man allmänt trott. Likväl för-
håller det sig så, som dr Hagenbach säger i sin kyrko-
historia:
"Kristus har således icke ens formligen påbjudit söndagens
firande, och icke heller hos apostlarna finna vi någon bestämd
förordning i detta hänseende. . . . Lika litet som Kristus instif-
tade söndagen som veckofest, lika litet har han anordnat några
årliga fest- eller högtidsdagar. Vid betraktelsen av de kristliga
högtiderna . . . måste jag framför allt erinra därom, huru nya
testamentet lika litet i bestämda ordalag föreskriver något hög-
tidsfirande, som det föreskriver något söndagsfirande" (band
1, sid. 164, 394).
Och prof. Zahn säger i Söndagens historia (sid. 6), att
»söndagen är icke av Kristus stiftad eller anbefalld» och
är »icke så gammal som kristendomen själv».
Dr August Neander har i sin kyrkohistoria kommit till
samma resultat, i det han säger:
"Söndagens firande var alltid blott, liksom alla högtiders fi-
rande, en mänsklig anordning, och det var fjärran ifrån apost-
larna att fastställa en gudomlig befallning i detta hänseende och
långt ifrån dem och från den första apostoliska kyrkan att på
söndagen överflytta lagarna för den judiska [gudomliga] sab-
baten" (Den kristna religionen och kyrkans allmänna historia,
del 1, band 2, sid. 80, 81).
Den Augsburgiska trosbekännelsen, lutherska kyrkans för-
nämsta bekännelseskrift, nämner också detta förhållande,
då den alldeles riktigt säger :
"De, som så hålla före, att söndagens införande i stället för
sabbaten är nödvändigt, fara mycket vilse. . . . Några strida
alltså för söndagen, att man måste hålla den helig; ehuru det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
