Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gud i historien — profetian och världshändelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUD 1 VÄRLDSHISTORIEN 19
böcker, evangelier och brev innehålla mer eller mindre
profetia. I viss mening kan det sägas, att hela bibeln är
profetisk eller att en profetisk tråd löper genom den ända
från förutsägelsen om »kvinnans säd», Kristus, som skulle
komma för att krossa satans välde, till Uppenbarelsebokens
profetior, som avsluta med Jesu eget löfte om att åter-
komma. Den gudomlige ande, som inspirerat bibelns för-
fattare att tala och skriva, kännetecknas ock särskilt genom
den allvetenhet, som är nödvändig för att kunna förutse
och med säkerhet förutsäga, vad som skall ske i framtiden.
En profet är, enligt ordets bibliska betydelse, »en för-
kunnare av Guds vilja». Bibelns profeter voro heller icke
blott förutsägare av kommande händelser. Såsom Guds
språkrör eller förkunnare av Guds vilja uppträdde de med glö-
dande nit mot all falsk gudsdyrkan och alla avvikelser från
Guds uttryckliga bud och förordningar, förmanande män-
niskorna att helt tjäna den ende sanne Guden. De voro där-
för ock väckelsepredikanter i ordets sanna bemärkelse, på
samma gång de, såsom Moses, som var Israels störste pro-
fet (5 Mos. 34:10), ägnade sig åt historieskrivning. Att
tala »för människor till uppbyggelse och förmaning och
tröst» kallas även att profetera (1 Kor. 14:3).
Att profetera i betydelsen av att förutsäga, vad som skall
ske i framtiden, var emellertid det särskilt utmärkande dra-
get hos en Guds profet och ett särskilt bevis för, att han var
inspirerad av gudomlig ande. Även personer, som ej voro
särskilt kallade till profeter, hade ibland gudomliga uppen-
barelser. Och det är ej blott i gamla testamentets tid,
vi finna profeter, utan även i nya testamentet omtalas många,
bland vilka Kristus dock var den ojämförligt störste. Nya
testamentet innehåller således även en stor del profetia och
avslutar, som bekant, med en profetisk bok, nämligen »Jesu
Kristi uppenbarelse».
Gud talade genom profeterna, och han gjorde det på
»många sätt» (Ebr. 1 : 1). Till Moses talade han på ett
särskilt intimt sätt eller »ansikte mot ansikte» (2 Mos. 33 : n).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
