Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’120
— Ja, och jag sade honom, att det inte skulle bli
möjligt för oss att stå vid vårt löfte. Den saken är
klar.
— Vad är klart? upprepade mrs Gardiner för sig
själv, då hon skyndade in i sitt rum för att göra sig
i ordning. Stå de på en sådan fot med varandra,
att hon kan yppa hela sanningen för honom. O, om
jag visste, hur saken står!
Men önskningar voro fruktlösa eller kunde i bästa
fall endast tjäna till att förströ henne under den
följande timmens brådska och oreda. Hade Elisabet
haft tid att vara sysslolös, skulle hon haft klart för
sig, att all sysselsättning var omöjlig för en så
olycklig varelse som hon, men hon hade sin del av
bestyr lika väl som hennes moster; bland annat måste
biljetter skrivas till alla deras bekanta i Lambton
med ursäkter för deras plötsliga avresa. Efter en
timme var likväl allt klart, och då mr Gardiner
under tiden betalat räkningen på värdshuset, återstod
ingenting annat än att bege sig i väg, och inom
kortare tid, än Elisabet kunde ha trott, befann hon sig
efter alla morgonens ledsamheter sittande i vagnen
och på väg till Longbourn.
FYRTIOSJUNDE KAPITLET.
— Jag har tänkt över saken igen, Elisabet, sade
hennes morbror, då de åkte från staden, och vid
närmare eftersinnande är jag vida mera böjd, än jag
först var, att döma därom som din äldsta syster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
