Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
ner till matsalen, som hade utsikt åt uppkörsvägen,
för att skåda detta under. Det var två damer, som
kommo åkande i en lätt, fyrhjulig vagn och stannade
vid trädgårdsgrinden.
— Var detta allt? utropade Elisabet. Jag väntade
åtminstone, att svinen hade kommit in i trädgården,
och här är ingen annan än lady Catherine och
hennes dotter!
— Nej, kära du, sade Maria, alldeles förskräckt
över misstaget, det är inte lady Catherine. Den
gamla frun är mrs Jenkinson, som bor hos dem, den
andra är miss de Bourgh. Se bara på henne. Hon
är ovanligt liten. Vem skulle väl ha trott, att hon
kunde vara så liten och mager!
— Det är gräsligt oartigt av henne att låta
Charlotte stå ute i denna blåst. Varför kommer hon
inte in?
— Charlotte säger, att hon nästan aldrig gör det.
Det är ett storartat ynnestbevis, när miss de Bourgh
någon gång behagar stiga in.
— Jag tycker om hennes utseende, sade Elisabet,
som kom att tänka på något annat. Hon ser sjuklig
och vresig ut. Hon kommer nog att passa mycket
bra som hustru åt honom.
Mr Collins och Charlotte stodo båda vid grinden
samtalande med damerna, och sir William stod till
Elisabets stora förnöjelse i dörröppningen, försjunken
i allvarligt betraktande av det storartade skådespelet
framför honom och bugande gång på gång, så ofta
miss de Bourgh såg åt det hållet.
Slutligen hade man ingenting mer att säga,
da-14. — Austen. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
