Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som i mycket ringa mån skingrades av långa tal av
mr Collins, som komplimenterade mr Bingley och
hans systrar för deras eleganta tillställning och den
gästfrihet och artighet, som hade utmärkt deras sätt
att mottaga sina gäster. Darcy sade icke ett ord.
Mr Bennet var lika tyst och njöt av uppträdet. Mr
Bingley och Jane stodo tillsammans på litet avstånd
från de övriga och talade endast med varandra.
Elisabet iakttog en lika ihärdig tystnad som mrs
Hurst eller miss Bingley, och till och med Lydia var
allt för trött för att låta höra mera än det då och då
upprepade utropet: — Gud, vad jag är trött! åtföljt
av en våldsam gäspning.
När de slutligen reste sig för att taga avsked,
uttryckte mrs Bennet i de artigaste ordalag och på det
mest enträgna sätt sin förhoppning att snart få se
hela familjen på Longbourn och vände sig särskilt
till mr Bingley för att försäkra honom, hur lycklig
det skulle göra henne att få se dem på en
familjemiddag när som helst utan någon formlig
inbjudning. Bingley gick med glädje och tacksamhet in
härpå och lovade beredvilligt att följa denna
inbjudning vid första möjliga tillfälle efter sin återkomst
från London, dit han måste resa på ett kort besök
dagen därpå.
Mrs Bennet var högst belåten och reste hem i den
angenäma övertygelsen, att, om man tog med i
räkningen de nödvändiga förberedelserna för bosättning,
nya ekipager och bröllopstoaletter, hon tvivelsutan
skulle få se sin dotter som husfru på Netherfield efter
tre eller fyra månaders förlopp. Med lika stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
