- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
196

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Christabel fruktade, att innan hemligheten med
postremissvexeln hunne bli uppdagad, skulle David visa,
att han mera älskade sig sjelf, än rätt och billigt var.

De fingo ej många bref från de frånvarande
systrarne; de voro alldeles för mycket sysselsatta, för
att hafva tid att skrifva, De uppräknade blott allt,
hvad de sågo, utan att beskrifva det utförligt. Det
bästa af allt var likväl, att den snälla mrs Penrose
tagit dem med sig till Portsmouth på några dagar, för
att se "Ramilies", der hon skulle stanna, tills den
seglade. De hade varit i amiralens hytt, och sofvit på
"små söta soffor", der de önskade att alltid få ligga.
De hade äfven varit i pappas hytt, der det stod en
stor kanon, hvilken man endast kunde skjuta af
genom fönstret, (detta sistnämnda ord var öfverkorsadt
och styckeport satt i dess ställe).

"Ack, så trefligt! Jag önskar jag hade en stor
kanon i mitt rum," utropade Johnnie.

Och så hade de sett Sams koj — han hade sett
så nätt ut i sin uniform och hade ätit middag med
dem hvarje dag. De hade ätit tillsammans med de
fullvuxna, och amiralen var så vänlig och treflig.

Dagen derpå hade de följt med pappa ut på landet,
för att helsa på lady Seabury, Bessies gudmoder, en
mycket gammal fru, äldre än farmor, och som ej
kunde röra sig från sin stol.

"Hon gaf mig —" skref Bessie. Der var åter
något öfverstruket, och "en kyss" skrifvet ofvanför.

Det, som var öfverstruket, var ett långt ord, men
det var fullkomligt oläsligt, ej såsom ordet "fönster",
hvilket endast var öfverstruket med ett par streck,
så att man mycket väl kunde läsa det. Man såg
tydligt, att hon först försökt sudda ut det med fingret,
och när det ej lyckats, hade hon klottrat derpå så
länge tills det blifvit en plump så svart som sot, som
slagit igenom på motsatta sidan af papperet. Hvad
kunde det vara för ord? Annie och David voro båda
säkra på att de ändå kunde läsa bokstäfverna. Första
bokstafven var då bestämdt ett S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stokesley/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free