Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som gjorde henne mest godt, var likväl, att sitta
stilla och lugnt hos de små, under det att de sofvo.
Hon var då alldeles ensam, och det tycktes lugna
henne, ty hon var alltid glad åt, att hafva dem i sin vård.
Stackars barn, det kunde lätt hända, att hon snart blefve
deras enda mor! Hon lekte med dem, när de vaknade,
och deras små näpna fasoner muntrade henne;
isynnerhet roade det henne, att se, huru fort lillan lärde
sig gå. Ack! mamma skulle kanske aldrig få se det!
Om någon af de andra barnen tyckte det vara
orättvist, att Susanna skulle slippa sina lexor, så hade
de orätt.
Föräldrar och lärare hafva i detta hänseende
rättighet att handla, hur de för godt finna, utan att
blifva tadlade derför. Stundom märka de — oaktadt
andra ej kunna märka det — att ett barn är ur stånd
att läsa, och det vore då både obarmhertigt och grymt,
att plåga det ena barnet blott derför, att de andra
små barnen, som äro fullkomligt friska, äro nog
enfaldiga, att derigenom anse sig tillbakasatta.
Det gick likväl förträffligt med lexorna, och när
barnen träffades igen, voro de alla glada och hoppades,
att deras mamma mycket snart skulle blifva bättre.
Bessie trodde så fullt och fast, att detta skulle ske,
att hon läste in sig i miss Fosbrooks rum och ritade
och målade af alla krafter, liksom om hon trott, att
om presenten blefve färdig till mammas födelsedag,
så skulle den säkert bli firad.
När gossarne kommo hem, omtalade de, att de
följande dag hade lof, emedan det var St. Barnabas
dag, och efter morgonbönen skulle mr Carey gå och
möta sin bror vid stationen och föra honom med
sig hem.
"Kommer Sam att resa, så kan jag vara nästan
säker på, att få en sovereign eller två," sade Henry
till David, den enda som ville lyssna till hans prat;
"alla skola då tycka, att det är synd om mig."
"Vill du då gifva litet deraf till svinet?" frågade
David.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
