- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
42

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Jag vill helst läsa sjelf," svarade Bessie, och
det blef alldeles tyst, och miss Fosbrook, helt glad
öfver att det blifvit så lugnt, började att läsa i bibeln.
Hastigt spratt hon till, ty hon tyckte sig höra namnet
Christabel, men så sakta uttaladt, att det lät, som om
någon på långt afstånd ropat henne; hon måste
likväl småle, när hon fann, att det varit Elisabeth, som
tagit sig denna frihet och som nu satt der helt skrämd
och rodnande öfver sin egen djerfhet.

"Får jag säga det ibland, då vi äro ensamma,"
sade hon blygt. "Jag tycker så mycket om det."

"Om det är dig ett så stort nöje, vill jag ej
beröfva dig det," sade miss Fosbrook, skrattande, "men
du får endast göra det, när vi äro ensamma, ty
din mamma skulle ej tycka om, att jag syntes yngre
än jag är."

"Tack, tack! Ack en sådan rolig hemlighet?"
utbrast Bessie, fattande hennes hand; "och ni tillåter
mig väl också att smeka er ibland."

Miss Fosbrook tyckte äfven om, att blifva smekt,
när hon ibland kände sig ensam, och derför tog hon
Bessie på sitt knä, och de smektes så, att den vackra
krage, miss Fosbrook fått af sin syster, blef alldeles
nerskrynklad.

"Och ni säger inte, att jag är dum!" sade Bessie.

"Det beror på," blef det något skälmska svaret;
men Bessie hade ej sinne för skämt, och hon fortfor:

"Såg ni Ida Greville?"

"Ja."

"Hvad tycker ni om henne?"

"Jag hade ej mycket tillfälle att lära känna
henne."

"Men såg ni hennes parasoll och fågel? Tycker
ni, att det är orätt af hennes mamma, att gifva henne
sådana vackra saker?"

"Nej, visst inte, såvida hon icke bär dem vid
opassande tillfällen, eller gör för mycket affär af dem."

"Ida har så mycket kläder, att hon ej alls gör
affär af dem. Hon har snäckor, och ett så vackert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stokesley/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free