- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
476

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter och anmärkningar - 13. Gillen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sid. 296. Klemet Bengtsson var rådman 1472—91, då han avled,
tegelmästare 1483—91, Tänkeb. den 29 maj 1486; Peder Bagge,
avliden 1488, Tänkeb. 3 juli 1480; Joan kanngjutare omnämnes
som ålderman den 17 mars 1462 (Jordeb. nr. 598), ägde hus i
hörnet av Stortorget och Kåkbrinken, avi. 1479, Tänkeb. I o. II.
— Jöns Svin var föreståndare för S. Örjans hospital 1445—47;
Truls Hake, svensk rådman 1433—39 och Jakob Segenhorn
föreståndare för Söndagsallmosan 1448—53, Jordeb. nr. 228 a. —
Beslut om sammanslagningen av de tre gillena i Tänkeb. 1483—92,
s. 86, 184 o. 615. — Herman bagare var kyrkvärd 1454—60,
Herman Lintorp tysk rådman 1464—1471.

Sid. 297. Nils Jönsson skrivare rådman 1488—1500, borgmästare
1500—06, Laurens Nilsson rådman 1501—15, borgmästare 1515
—16 och Laurens Tordsson förest, för S. Kristoffers prebenda
1510—15, kvartermästare 1511—17. — Om S. Barbaras gille
Tänkeb. 15 dec. 1483. — S. Nikolai kapell omtalas i
borgmästar-räkenskaperna 1440. — Om arvskiftet efter Mikael Svarte handlar
Tänkeb. 18 dec. 1493. Arvet skulle delas mellan hans änka, hustru
Elin, och hans syster, hustru Rikmod, Sander Lekssons änka. Om
prebendan, som Mikael Svarte och hans hustru »stiftat och
funderat hava i deras välmakts (dagar) tillhopa i Sankte Eriks kor
på norra sidan i bykyrkan mellan Sankte Peders Rogges kor och
Sankte Kristoffers prebenda» stadgas, alt hustru Elin och hustru
Rikmod skulle ärva halvdelen var. Den 20 oktober 1494 beslutar
sedan rådet, att hustru Rikmod »må och skall njuta, bruka — sin
klerk vid S. Nikolai gilles altare, som kallas S. Gertruds kor på
södra sidan i bykyrkan».

Sid. 298. Om Blinde Nils och Per Olsson, Tänkeb. 3 dec. 1477.

Sid. 300. De Brun, Storkyrkan i Sveriges kyrkor, s. 53.

Sid. 301. Rådet beslöt 3 april 1478, att »herr Jöns Griis skall hava
Helga kors altare, som nyligen är upptaget» och tillade, att om
inte han skötte mässorna ordentligt, skulle han bliva avskedad.
Frans de Brun, Österåkerskåpet i Stockholms storkyrka, i
Forn-vännen 1918, har hävdat, att altaret funnits redan tidgare och
härvid stött sig på en notis i stora rimkrönikan (ed. Klemming
v. 4749). Den handlar om ett under, som skulle ha skett strax
före slaget vid Brunkeberg 1471. Medan prästen förrättade
mässan, föll en blodsdroppe från den korsfäste ned i kalken. Berät-

476

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free