Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. De medeltida namnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som ovan nämnts (sid. 97) torde invånareantalet i
Stockholm vid 1400-talets slut kunna beräknas till ungefär
6.000 personer, d. v. s. 1400-talets Stockholm var en stad
av ungefär samma storlek som Norrtälje eller Strängnäs
i våra dagar. Men icke ens denna jämförelse säger allt.
I 1400-talets Stockholm kände man varandra tydligen
bättre, stod på en mera — så att säga — familjär fot
med varandra, än invånarna i en modern stad stå till
varandra. Alla livets företeelser hörde offentligheten till.
Det var inte bara de stora festdagarnas ståtliga
processioner, som drogo fram genom gatorna, och de grymma
och blodiga tortyrscenerna och avrättningarna som
utspelades på torget. Även vardagslivets verksamhet och
familjens högtidligheter ägde rum inför allmänhetens
ögon i öppna bodluckor och verkstäder, på torget eller
i bykyrkan, dit man dagligen vandrade för att deltaga
i huvudmässorna. Hemmens inredning var ej så
inbjudande, att invånarna mer än nödigt njöto av hemlivets
behag, och de föredrogo nog därför att, så mycket
årstiden medgav, vistas utomhus — i det fallet lika
invånarna i våra dagars italienska småstäder.
Med ett ord: de kände varandra bättre än nutida
stadsinvånare känna varandra. Detta visar sig redan i
de namn, som — även officiellt — i tänkeböcker och
jordeböcker kommo till användning. Innan vi gå in på
denna punkt, torde några ord böra förutskickas om det
medeltida namnskicket i Sverige.
I allmänhet saknade medeltidens svenska borgare
egentliga släktnamn. De inflyttade tyskarna hade det,
men för svenskar äro de ytterst sällsynta. En svensk
hette t. ex. Per Olsson, men hans son Erik Persson. Och
de möjligheter till släktnamn, som funnos, begagnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
