- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
204

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Gatorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tvenne ställen finnas, östan och västan, där sådan
orenlighet skall läggas och årligen utföras». Om
renhållningen i 1400-talets Stockholm sålunda lämnade
åtskilligt övrigt att önska, synas förhållandena här dock ha
varit betydligt bättre än i medeltidsstäderna i
allmänhet. Inom den äldsta delen av staden på själva
höjdplatån och i de branta brinkarna som föra ned från denna
skötte ju Vår Herre emellanåt om en kraftig spolning,
som rensade gator och torg. Och de djupa och vida
vattnen kring staden med sin kraftiga ström har ju
ända fram till våra dagar, då invånarantalet vuxit över
halvmiljonstrecket, kunnat tjänstgöra som stadens enda
»reningsverk». Just under 1400-talet hade man ju dock
särskilda besvärligheter att kämpa med. En ny ringmur
var då under uppförande utefter stranden, och i
gränderna nedanför Österlång- och Västerlånggatorna kunde
man icke längre komma fram till vattnet för att stjälpa
ut orenligheten. Dessa gränder synas ha fyllts med
smuts. Det är dessa svårigheter som återspeglas i den
sista och även i några av de tidigare här omnämnda
bestämmelserna om renhållningen.

All orenlighet från husen vräktes likväl icke ut på
gatan, och till varje egendom hörde ett »hemlighus».
Dylika omtalas redan i stadslagen, som föreskrev, att ingen
fick bygga sitt hemlighus så nära allmänningsgatan eller
granntomten att ej ett tre fots dropprum fanns. I
stadslagens edsöresbalk stadgades därjämte en särskild
»hemlighusfrid», och i de förnämligare egendomarna
funnos, åtminstone på 1500-talet, två hemlighus, ett för
män och ett för kvinnor. I sin resebeskrivning berättar
nämligen Samuel Kiechel om sin vistelse i Stockholm:
»Dessutom är det ganska besvärligt att i husen — reve-

204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free