- Project Runeberg -  Stjernverlden /
58

(1888) [MARC] Author: Edvard Jäderin, Carl Vilhelm Ludvig Charlier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månen - Mars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

58

och natt stråla lika klart på en ständigt svart himmel (en
följd af luftens frånvaro). Solen skulle långsamt synas höja
sig öfver horizonten, vara synlig 14 dagar, derefter under
lika lång tid befinna sig under horizonten. Öfvergången från
dag till natt skulle ske plötsligt, utan skymningsfenomen.
Jorden skulle spela ungefär samma roll, som månen för
jordinvånarne. Man skulle ha »fulljord», »halfjord», »nyjord»
o. s. v., samtidigt med att vi ha ny-, half- och fullmåne.
Men mest egendomligt skulle jordens läge förefalla. Den skulle
nämligen, allt under det den, såsom nämdt, skiftar mellan
full och ny, ständigt synas intaga samma ställning på himlen
(detta en följd af att månen ständigt vänder samma sida mot
jorden) endast förflyttande sig några få grader fram och
tillbaka.

Fig. 14. Mars och jorden.

6. Mars c?. Ehuru Mars till sin storlek uppgår till
endast 2 gånger månens (fig. 14), så hör den dock till de
allra intressantaste bland planeterna på grund af den
noggrannhet, med hvilken man kunnat studera dess yta. Mars
kan nämligen komma oss närmare än någon af de andra
planeterna. Dess minsta afstånd uppgår till 71/2 millioner mil
eller endast 20 gånger månens.

Med blotta ögat igenkänner man Mars lätt på grund af
dess rödaktiga sken. Redan tidigt var man i stånd att
observera fläckar på Mars’ yta, och äfven göra utkast till
Marskartor, men det är först 1877—78, genom den italienske
astronomen Schiaparellis observationer, som vi erhållit en
mera detaljerad kännedom af Mars’ utseende. Enligt hans
observationer urskiljer man på Mars1 yta dels mörkare fläckar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernver/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free