Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Dygnets och årets längd
- Månens rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21
längd bestämmas genom den tid som förflyter från t. ex. den
ena vårdagjemningen till den nästa, d. v. s. att solens
omloppstid tages i afseende på vårdagjämningspunkten i stället
för i afseende på de aflägsnaste fixstjernorna. Vore denna
punkt fullkomligt fast på himlahvalfvet, så vore dessa tider
naturligtvis lika. Men äfven vårdagjämningspunkten är stadd
i rörelse, om an mycket långsam, ty den flyttar sig på
himlahvalfvet i motsatt led mot solen och gör ett hvarf på ungefär
26,000 år. Det borgerliga årets längd, af astronomerna
kalladt det tropiska året, är derföre 1/26000-dels år eller
noggrannare 20 min. 23 sek. kortare än det sideriska. Dess
längd är således 365d 5h 48m 46s.
Om månens rörelse.
[1]
Den himlakropp, som näst solen mest tagit
menniskornas uppmärksamhet i anspråk, och hvars rörelse varit
föremål för ännu mera omfattande och svåra undersökningar från
astronomernas sida, är jordens drabant, månen. Hvar och
en vet, att denna himlakropp på ungefär en månad gör ett
hvarf kring jorden. Här måste vi emellertid något
noggrannare definiera hvad vi mena med ett »hvarf». Lägga vi en
klar afton noga märke till månens ställning på himmelen, så
finna vi snart, att dess läge i förhållande till de omgifvande
stjernorna ganska raskt förändras. På mindre än en timme
minskas afståndet från månen till en rakt öster om
densamma belägen stjerna en half grad, ett stycke på himlen
motsvarande månens skenbara diameter. Om vi fortsätta att
dag för dag observera månens läge, finna vi att vår drabant
efter 27 dagar 8 timmar återkommer till samma plats bland
stjernorna (åtminstone ganska nära samma), som den
innehade vid observationernas början. Denna tid af 27d 8h kallas
månens verkliga eller sideriska omloppstid. Denna
sammanfaller emellertid icke med den tid som förflyter mellan t. ex.
tvenne fullmånar, hvilken »omloppstid» har mera praktiskt
intresse att lära känna. Och orsaken är ej svår att finna.
De vexlingar i utseendet, s. k. faser, som månen hvarje
månad företer, och af hvilka fullmånen utgör en, bero nämligen
[1] Från och med denna afdelning är arbetet författadt af G. V. L. Charlier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stjernver/0027.html
