- Project Runeberg -  Stjernverlden /
15

(1888) [MARC] Author: Edvard Jäderin, Carl Vilhelm Ludvig Charlier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagliga rörelsens fenomen - Jordens form och storlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

15

En bestämning af en orts latitud eller polhöjd är
således härigenom vunnen. Återstår longituden eller
tidsskilnaden för att platsen på jordytan skall vara fullständigt
angifven. Tills vidare må det vara nog att framhålla, att
denna kan finnas genom att på en resa medföra ett väl
gående ur (en kronometer), hvilket anger tiden å den ort
(t. ex. Greenwich), hvarifrån longituden räknas. När solen
kommer i meridianen, är det middag eller klockan på stället
skall; visa 0 (12). Genom jemförelse med kronometern
erhålles tidsskilnaden eller longituden.

Det kan synas, som hade vi något för vidlyftigt för
detta arbete behandlat himmelens dagliga rörelse, hvilket
ämne torde förefalla en del af våra läsare något för torrt.
Det må derför tillåtas oss påpeka, att just dessa första
astronomiska principer äro af den stora vigten för det följande,
att en lucka här lätt föranleder en skef uppfattning af
åtskilligt annat.

*



Sedan man lärt sig inse de hufvudsakliga skälen för
påståendet, att jorden är nära klotformig, och sedan man
gjort sig förtrogen med de allmännaste företeelserna på
himlahvalfvet, erbjuder frågan om en uppmätning af jordens
storlek ingen synnerlig svårighet. Redan hos de gamla grekerna
gjordes försök i denna riktning och ej aldeles utan
framgång. Sättet att gå tillväga är ännu i dag i hufvudsak det
samma. Att direkt mäta jordens tvärlinie kan naturligtvis
ej låta sig göra. Rimligare vore det att försöka med
omkretsen. Men som lätt inses erbjuda sig äfven dervid
oöfverstigliga svårigheter. Man måste derför åtnöja sig med att
uppmäta en del af denna omkrets, t. ex. en grad längs efter en
meridian (d. v. s. i nordlig-sydlig riktning). En sådan mätning
kallas en gradmätning. Enklast skulle denna ske så, att man
mellan två punkter i samma meridian dels uppmätte afståndet,
hvilket i nutida mätningar sker med en hög grad af noggranhet
och hvilket afstånd vi för att anföra ett exempel antaga blifvit
400 075 meter, och dels äfven bestämde de båda
punkternas polhöjder, hvilkas skilnad vi här antaga vara 3° 36’ 0’’.
Man finner då, att en grad upptager 111 132 meter och
att, om jorden vore fullkomligt klotformig, hennes omkrets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernver/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free