Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2
densamma. För observationers anställande betjenar sig
astronomen af en mångfald olika mätningsinstrument, vid hvilka
— i jemförelse med äldre tider — den skilnaden gör sig
mest märkbar, att tuber nu nyttjas för att förstärka synen
och öka noggranheten. Men dervid framstå en del
föremål helt annorlunda än vid betraktandet med blotta ögat:
vissa stjernor synas ej blott såsom lysande punkter, utan
visa skifvor liksom solen och månen. De framställa sig
sålunda såsom himmelskroppar, hvilka jämte den förut
iakttagna rörelsen äfven hafva en rörelse kring sig sjelfva (en
rotationsrörelse). Teorien har derigenom fått ett utvidgadt
fält; men derjemte lemnar tuben äfven medel till en
granskning af ytans beskaffenhet hos de i fråga varande
himmelskropparna. Den undersökning af det fysiska tillståndet på
dessa verldskroppars ytor, till hvilken början härmed är gjord,
fullständigas med hjelp af flere andra slags instrument, och
dermed har en gren af den astronomiska vetenskapen
tillkommit, hvilken i äldre tider ej kunde utgöra mål för
forskningen.
Den nyare astronomien innefattar derför två
hufvudgrenar: den egentliga astronomien, hvilkens mål är att utforska
lagarna för verldskropparnas rörelser, och astrofysiken, som
har till uppgift att undersöka himmelskropparnas fysiska
beskaffenhet. För dessa båda vetenskaper är sålunda målet
såväl som äfven medlen olika.
Astronomien drar sina konsekvenser på matematisk
grundval och resultaten äro derför vissa i samma mån som
observationsmaterialet kan anses felfritt. Detta senare består
hufvudsakligast i mätningar af vissa vinklar på himlahvalfvet
för bestämmandet af stjernornas skenbara platser. De
instrument, som dertill begagnas, äro bragta till en hög grad af
fullkomning, och iakttagelserna anordnas så, att de
oundvikliga felen i möjligaste grad måste oskadliggöras. Dock
återstå alltid mätningsfel — om än mycket små — och man
söker genom tillämpandet af sannolikhetsräkning för hvarje
särskild observation bestämma det sannolika fel som riskeras.
Det fel, som i de genom teorien ur observationerna härledda
resultaten äfventyras, kunna derefter äfven bestämmas. Hvad
som tillhör den egentliga astronomien — bestämmandet af
afstånd, banor i verldsrymden, massor, storlekar m. m. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
