Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Astronomi och tidräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
296 ASTRONOMI OCH TIDRÅKNING.
Processionens årliga belopp (i längd).....r... 0° W 50" 21
alltså sedan dess förflutna år: (65° 36’:50" 21) =4703
afgå sedan Kristi födelse förflutna år____ 1870
Observationsåret (f. K.)____................... 2833
Deraf följer, att Eudoxus ej sjelf kunnat se denna klara
pöl-stjerna utan en astronom som lefde 2483 år före honom. På
samma sätt öfvertygar oss denna tillbakaräkning om
möjligheten af följande klassiska notis. Den unge krigaren
Kalli-sthenes, som anmodats af sin grandonkel och lärare
Aristoteles att, när Babylon skulle intagas af Alexander den Stores
här, rätt ifrigt söka efter kaldeernas gamla astronomiska
iakttagelser, hemförde i tegel ingräfda observationer, som redan voro
2,239 år gamla l.
Åter ett exempel på en månförmörkelse: I kyrkohistorien
läsa vi, att biskop Sulpicius år 304 e. K. den 31 augusti, dog
martyrdöden i Rom, medan månen förmörkades.
Tillbakaräkningen utvisar äfven verkligen en månförmörkelse på den
dagen.
Till slut får jag dock till förebyggande af hvarje
missförstånd fästa uppmärksamheten derpå, att teorien om månens
rörelse, enligt hvilket i enskilda fall svårigheter uppstått vid
tillbakaräkningen, så att astronomen råkat i konflikt med
hi-storieskrifvaren, ej innehåller så stora ofullkomligheter, som
man af dessa differenser till äfventyrs kunde förmoda.
Mestadels ligger misstaget på historieskrifvarnes sida. Om likväl
något litet fel visar sig, så har det sin grund snarare i
jordens ojemna rotation än i månens lopp.
Man kan i sjelfva verket påstå, att revolutionslagarne äro
af astronomerne mycket noggrannare utforskade än
rotationens, och detta af det berömda skälet, som i vetenskapernas
historia spelar en så stor rol; emedan man redan sedan lång
tid tillbaka säkert trodde sig veta, att jorden vrider sig full-
1 Simplicius: Comment. in Arist, »de coelo» p. 123 ed. Aid. -
Plinius: Hist. nät. 7. 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
