- Project Runeberg -  Stjernor och menniskor /
253

(1887) [MARC] Author: Rudolf Falb Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KOMETERNA. 253

dessa astronomer, som med tvärsäkerhet påstå, att en
kometsammanstötning med jorden vore fullkomligt oskadlig, så torde
man hafva skäl att ropa till honom, ve lögnaren! Detta är den
drastiska sammanställningen af de båda för närvarande lika
berättigade hypoteserna.

Hvilka tröstegrunder man i detta hänseende än skrifvit
för den stora allmänheten, så måste den egentliga, enda
berättigade trösten alltid sökas i den stora osannolikheten af en
sådan sammanstötning, en osannolikhet som stöder sig på de
alldeles särskilda vilkor, som måste inträda gent emot ett antal
lika sannolika. Vi vilja i korthet här framställa dessa vilkor.

1. Kan det naturligen blott vara en komet, hvars bana
berör eller skär jordens. Vi hafva på pagina 248 anfört
alla de kometer, hos hvilka detta vilkor i någon mån
uppfylles. Af dem hafva hitintills, inklusive de tre säkra fallen,
blott följande nio: 1680, 1683, 18501, 1854 IV, 1861 I, 1862
III, 1863 II, 1866 I och Bielakometen beräknats såsom
periodiska. Till dessa misstänkta individer kommer ytterligare
kometen 1861 II, vid hvilken det är sannolikt, att jorden den
förste juli 1861 gick genom hans svans; samtidigt uppträdde
talrika stjernfall och i England iakttog man en egendomlig
fosforescens på himmelen.

2. Är det icke nog, att en af dessa kometer öfver hufvud
åter visar sig, utan han måste inträffa i den ifrågavarande
nodpunkten precis samma dag, på hvilken äfven jorden
anländer till densamma. Derigenom äro de dagar på året, på hvilka
en sådan händelse kunde ega rum (om man utesluter obekanta
kometer) inskränkt till ungefär följande:

Dag. Ar efter K. Dag. e. K.

12 februari 3,164 l julil 2,281

20 april 2,276 11 augusti 1,985

2 juni 1,987 13 november 1,899

25 juni 30,650 27 december 10,493

1 Afståndet uppgår likväl till nära 3 millioner mil.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernor/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free