Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
146 MÅNSKENSSVÄRMERI.
skulle för de flesta förefalla som en ändamålslös och derför otrolig
skapelse. Här är emellertid icke platsen att begynna en
filosofisk afhandling om ändamålsenligheten i verldsaitet. Gäller
frågan likväl månens invånare, så måste först och främst
spörsmålet om dessas möjliga existens skiljas från spörsmålet
om möjligheten af deras iakttagande, hvarjemte man vid
besvarande af första punkten måste strängt .skilja mellan
förfluten, närvarande och tillkommande tid. Att numera och väl
äfven allt framgent en med det organiska lifvet på jorden "ej
ens tillnärmelsevis jemförlig Fauna och Flora kan existera
på månen, torde vara tydligt redan af hvad vi förut hafva sagt
angående saknaden af luft och vatten på månen. Om nu ock
i förflutna tider intetdera af dessa ämnen kan frånkännas vår
drabant såsom varande en af samma materia som jorden
skapad individ, så måste dock den process, genom hvilken vatten
och luft så småningom absorberades af den afsvalnande
himlakroppen, hafva försiggått mycket snabbare på månen än på
jorden. Det här angifna skälet tvingar oss äfven till det
antagandet, att det organiska lifvet på denna himlakropp vid en
viss period varit ej allt för olikt det på jorden, då solen, som
på båda ställena funnit hufvudsakligen samma ämnen, kan på
samma sätt hafva gifvit urslemmet lif. Modifikationer af
former och organiska processer äro dock på månen betingade af
den längre varaktigheten af dag och natt, af den ringare
tyngden, af de större, motsatserna mellan ebb och flod och hvad
dermed eger sammanhang. Så till vida kunna alltså
mennisko-lika varelser hafva i. långt förflutna tider existerat mycket
snarare på månen än på någon annan planet. För närvarande
måste dock deras existens bestämdt förnekas. När de förra
årtiondenas månobservatörer, såsom en Gruithuisen m. fl., trodde
sig skönja spår af fästningsbyggnader, landsvägar och kanaler
på månen, så kom man dock snart under fund med denna
villfarelse. Med tusen gånger förstoring vore det möjligt att
iakttaga föremål på månen alldeles så, som när man på jorden
med blotta ögat ser föremål på 36 mils afstånd. En sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
