Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenhjertat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
!9
qvickelse, hvilken hafvev sin källa uti
dina behagligheter. Ack! — vill du ge
nom stillatigande bedröfva mig, känslo-
lösa själ? De döda klipporna svara ju
den fiägande genom elt Eclio, och du
vill icke bevärdiga mig elända med nå
got svar? — O aldraskönaste!” —
beder dig” afbröt E r n s t sin vän, som
med underligaste gesticulation talat allt
detta, ajag beder dig, håll upp, du är
nu åter i ditt galna lynne, och märker
icke. Huru J u l i a , nyss närmande sig till
oss, på en gång helt skygg undvek oss.
U lan att förstå dig, tror hon sig visst
likasom h varje annan i fa mina fall, utan
skonsmål af dig ridiculiseras, och så un
derhåller du ditt rylvle såsom en irronisk
Satan och drar mig nykomling med i
olyckan, ty redan säga alla med tvety
dig sidoblick och bittersött löje: det är
J V i l i b a l d s vän.” ((l-åt det vara,” sade
T V i l i b a l d j (,jag vet ju, att många men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
