Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETETS FRIHET
22
af myndigheterna, bedrifva hvilken förvärfsvärksamhet
som hälst, hur som hälst, hvar som hälst och i hvilket
omfång som hälst. Jord- och kapitalägarens rätt »att
göra med sitt eget hvad han behagar», den
egendomslöses rätt att utbilda och använda sin arbetskraft bäst
han kan, de enskilde sälj ames och köparnes rätt att
obegränsadt under- och öfverbjuda hvarandra och att
sluta ekonomiska aftal med hvad innehåll som hälst
blefvo grundläggande principer för den ekonomiska
rättsordningen. Dessa, den ekonomiska individualismens
rättsgrundsatser, syntes bestämda att helt aflösa de gamla
tvångs- och »statsförmyndareskaps»-principerna.
Detta inträffade emellertid icke. I den mån
individualismen förvärkligades, uppstodo nya former för det
ekonomiska samhällslifvets legala reglering, nya former af
»statsförmyndareskap» samt nya arter af frivillig
sammanslutning mellan vissa klasser af säljare inbördes och köpare
inbördes. Staten lämnade visserligen privategendomen och
den enskilda företagsamheten fria, men började — särskildt
genom arbetarskyddslagstiftningen — inskränka den fria
konkurrensen och aftalsfriheten i en del viktiga
afseenden. Kroppsarbetarne började organisera sig som säljare
af sina arbetsprestationer och arbetsgifvarne började
organisera sig såsom köpare af dessa samt såsom säljare
af sina produkter. Utvecklingen försiggick icke längre
enbart enligt konkurrensens individualistiska principer,
utan blef mer och mer påvärkad af sammanslutningens
och organisationens kollektivistiska principer.
Hvadan detta bakslag mot den ekonomiska
individualismen? Den hade icke motsvarat förväntningarna,
hvad den allmänna ekonomiska friheten och det
allmänna ekonomiska välståndet beträffar. Fri
privategendom och fri företagsamhet visade sig visserligen vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
