Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Staten, samhället och kulturen - 2. Statens väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiken, såsom inom vissa hel- och halforientaliska autokratier,
men den kan icke saknas såsom grundsats eller ideal för
statens inrättningar och handlingar.
Fullkomligt centraliserad social tvångsmakt är själfva
kärnan i statens väsen. Statens motsats är icke frånvaron
af samhälle, af territoriellt samhälle, af organiseradt
samhälle eller af tvångssamhälle, utan frånvaron af en
fullkomligt centraliserad social tvångsmakt. Spörsmålen om
statens nödvändighet och ändamål äro liktydiga med
frågorna om den fullkomligt centraliserade tvångsmaktens
nödvändighet och ändamål uti samhällslifvets och
mänsklighetens kulturutveckling.
Det tvång, hvarom här är fråga, är städse och med
nödvändighet i sista hand ett genom statens fysiska
öfvermakt åstadkommet tvång för de enskilde att handla i
öfverensstämmelse med ett af staten föreskrifvet system
af regler — rättsordningen. Staten är det med fysisk
öfvermakt och högsta, oafhängiga rätt att fysiskt tvinga
utrustade rättssubjektet.
På detta sätt tillförsäkrar sig samhället en vissa
lifsområden omfattande enhetlighet åtminstone i
samhällsmedlemmarnes handlingar. En annan blir frågan, hur
det står till med de handlandes känslor, begär, önskningar,
tankar, åskådningar. Att dessa icke äro lika enhetliga,
lika öfverensstämmande med rättsordningen som
handlingarna, det hör till statens väsen liksom tvånget och den
bakom detta liggande viljan till enhetlighet eller harmoni.
Staten och dess fortskridande högre utveckling stå ej
på sidan om det sociala framåtskridandet och äro ej heller
blotta medel för detta, utan äro universella och
oundgängliga beståndsdelar af mänsklighetens sociala framsteg.
Statslifvets bättre gestaltning är i sig själft ett socialt
framsteg. Men — hvad skola vi här mena med »bättre»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
