Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
literaturens nog svävande bestämningar, har man vidare rätt
att av bemälda monument, som traditionen tillskriver vår stils
sista sekel, sluta till stilens utveckling — åtminstone i fråga om
de konstruktiva principerna — i så fall finnas här visserligen
tendenser, män outvecklade. Dän konstruktiva grundtanke, hvar-
med redan en av Roms arkitekter särtecknar en västerländsk
trätektonik gent emot orientaliskt blockvärk l
) — samma grund-
tanke, som i det norska stavtämplet funnit sitt mäst sinnrika
och genomarbetade uttryck — återgår sålunda i Greenstead-
kyrkans 2
)
väggbildning av vertikala, hopcementerade halvstam-
mar, i hvilkas avtoppning en numera förlorad stombyggnad lämnat
märken. Av något organiskt falsförband finnes däremot intet
spår, en primitiv cementfyllning jämte träförnagling ersätter
detsamma; häller intet av något stödsystem, motsvarigt det, som
givit stavkyrkan däss knä- och strävspänning. Literaturens
uppgift om arten av rummets betäckning samman med monu-
mentets eget vittne om dän i sig själv nog stabila väggbildningen
synes tillika giva en vink om spännvärkets obehövlighet.
Om de arkitektoniska grundformerna — rummets plan
och fördelning etc. — veta vi än mindre. Voro de t. ex., de gamle
byggmästarne »more scotorum», komna över det enkla, odelade
rummet, mäktade de i sitt nya material återgiva stenbasilikans
skeppsdelning? Basilika-attributet, literaturen tillfogar några
hithörande tämpel, upplyser i dätta fall intet, enär det finnes
brukadt även om sådana av odeladt rum. Visste de att ur träet
utveckla rundformer, sådana exempelvis en korabsid krävde?
Vi erinra, att samtliga lämningar, Erin själv har i behåll av
sin älsta s t e n arkitektur, visa enskeppighet — från de älsta,
måhända av St. Patricii dagar, ned till det tolfte seklets, såsom
Tuamkathedralen och Cormacskapellet på Cashelklippan. Dän
1
) Semper, Der Stil, II. s. 288.
2
) Dietrichson, Middelalderens traekirker, s. 229 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
