Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ior
och halvöppna facer, röjer i sin ledbildning en otvivelaktig till-
ägnelse av stentämplets romanska; och en tanke, som av samt-
liga romanska dialekter med mycken flit tillämpats: att genom
blindarkader bryta de yttre väggfältens entonighet, har lämnat
ett enstaka spår i stavkyrkan [Vaage i Gudbrandsdal].
I fråga om portalerna, enkannerligen dän egendomliga
utmärkelsen av deras arkivolter, må erinras om stentekt-
onikens allt sen de etruriska portalerna kända och mycket na-
turliga benägenhet att på ett äller annat sätt artikulera dän be-
tydelsefulla slutstenen ävensom grundstenarna i dän genom kil-
snitt hopkomna båghvälvningen. I stavkyrkans ornamentala
utväxter om dän här struktift indifferenta hjässpunken ser jag
blott ett eget fritt uttryck för dänna med hvalvmotivet själft
från stentektoniken lånade idé. Tilläventyrs ha stentektonikens
bildningar influerat även dän i ett föregående kapitel skildrade
utvecklingen av berörda led. I dän romanska stenstilen och
i all synnerhet däss anglo-normandiska variant
]
)
givas talrika
fall, där tympanon slutits och däss yta bekommit en särskild
dekoration. Dän tanken, omhandtagen av stavkyrkans själv-
ständiga, för det organiska sammanhanget känsliga manér, kunde
näppeligen på ett rationelare sätt förvärkligats än i våra port-
aler av s. k. rak överliggare. 2
)
med hakeformigt uppböjda huvud, rimligtvis till fäste för täckena, hava anträffats
på reguliera distanser rummet rundt såväl i klerestoriets fundamentbjälke [Hoprek-
stad, enl. meddel. av Arkitekt P. Blix] som i omgångens stavlsegje [Lomen, Nicöl-
aysen, Mindesmerker, IV—V].
’) Med norska dotterform [Throndhjems kapitelhus, Selje kloster, Svithunskyrk-
an i Stavanger, Raade, Rygge, Ranheim, Siske m. fl.].
2
) Bland korets egenheter märkes en liten, genom en lucka slutbar, vanligen
rundbågad väggöppning, hvars ursprungliga bestämmelse är mig lika tvivel-
aktig som de bildningars, hvilka antagligen varit impulsgivande — de egendomliga
koröppningar, som anträffats i en mängd av Englands medeltidstämpel och av de
britiska konstarkeologerna blivit på stridiga sätt karaktersbestämda, som >lychno-
scopes», aspeculatories», »confessional-» äller »offertory-windows» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
