Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
ändarna av de höga innerstolparna uppvisa ett liknande snitt.
Utan tvivel är det dän gamla välkända praxis från båtbygget,
som fallit kyrkbyggaren i tanke, då han skulle fästa och resa
sina kolonner. Knäbildningen är, som ovan visats, inom båda
systemen väsentligen identisk. Själva det sätt, hvarpå i båt-
bygget de bågbildande skänklarna — medels ett snedsnitt —
hopfällas, återgår i stavkyrkans arkatur. Dän parkettarta de
prägel, stavkyrkans golv erhållit därigenom, att planken äro
nedbäddade i falsar i bjälklaget, så att dätta senare bildar integ-
rerande led i golvytan, är måhända ett minne av dän analoga
metod, som givit det i ordets egäntligaste mening »inlagda»
skeppsgolvet däss befryndade fysiognomi. Därigenom, att knäet
göres något tunnare än toften, »utsparas» här i bjälklaget en
fals, hvari däcksborden inläggas, och golvklädseln brytes sålunda
gång äfter annan av stomvärket som ledbildande. Idén är onek-
ligen dänsamma. Och dän i stavkyrkan något påfallande bild-
ningen var vid skeppsdäcket en självskriven sak. Ytterligare
kunde påpekas dän rika utveckling av förbandet, båtbygget
framkallat. Falsning, infällning och förnagling kände man i däss
olika facer och använde jämsides. Vid förnaglingen brukades
både järn och trä, det förra drivet ända i klinknagelns utveck-
ling. En så vidt förfaren praxis innebär givetvis alla önskliga
förutsättningar för det utvecklade, följdriktiga system, som finnes
tillämpadt i stavkyrkan. Skeppets stomvärk är liksom kyrkans
siradt med en listrand; och å de övergripande kanterna av
skeppsborden återgår randen liksom å tämplets till det yttre
likartade väggbildning.
Det var hittills blott min avsigt påvisa, att åtskilligt av
stavkyrkans både konstruktiva och ornamentala, både princip-
saker och detaljer är av nordiskt ursprung, varit kändt och
övadt i dän förkristna Nordens trätektonik. Jag har härvid
som material begagnat en, synes det måhända, något avlägsen
gren av dänsamma — av det enkla skäl, att något annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
