Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del - β) Ornamentik: Analys, Stilar och typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
att å en och samma portal dän ena stammen erhöll dän rhythm-
iska, dän andra dän symmetriska formen. För kapitälets
ornering tar man mönstret omedelbart från stammen: avskär
ett behörigt stycke gemenligen av dän symmetriska kombina-
tionsformen och återger dätta i något vidare mått och något
rikare snirkladt.
Portalens växtelement avslutas nedåt med dän fris av slutna
äller utslagna palmetter, som i dän rikaste typen är en stående
sockel dekoration å plankan, hvarifrån dän i regeln ledes över å
kolonnstammen. Dänna ornamentled, i all sin litenhet det bjärtaste
provet på antiktraditionernas insteg, illustrerar, även dän, principen
vid växtmotivets formgivning genom dän variant med förlängda
och slingartadt omgripande flikar, som med förkärlek användes.
Dän animala ingressen i dänna inre skarpare omfattning är
av en mera sporadisk natur. Någon gång har en orm- äller
drakform förirrat sig hit; äller träffas förknippad med slingan å
stam äller kapitäl en serie krönta huvud [Flaa i Hallingdal,
Hurum, Haegge, Vang i Valders, Tönjum i Sogn]; äller är sling-
nätet från plankan, inklusive däss djurelement, överdraget å kol-
onnen [Ulvvik i Hardanger, Flesberg i Numedal]. Dässa former
dock sällsyntare. Mästadels är djurmotivet, när det här upp-
träder, icke kombineradt med slinga, utan fristående — även
ur dän tekniska behandlingens synpunkt. Däss plats är å kol-
onnernas kapitäl; och urtypen för dässa groteska imposter
måhända det antikärvda läjonet. Någon gång är kapitälet själft
[Hiterdal, Grandshered i Thelemarken, Rennebo i Nordland]
äller kolonnsockeln [Hurum, Vang i Valders, Borgund i Sogn,
Lom i Gudbrandsdal] utformadt äfter ett animalt skema.
Vid en jämförande blick över det hela oss lämnade orna
mentmaterialet framlyser det med all önskvärd klarhet, att, på
några torftiga brottstycken när, hvilkas dekoration bjärt avsticker
mot dän hittills granskade, hela det övriga kvantitatift mycket
betydande förrådet bildar en enda stor stilgrupp. Det framgår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
