Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del - Typer och typutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
punkt alls ingen tradition. Då redan Schnaase påpekar ]
) lokalt-
materiela förhållanden som grund till ifrågavarande bildning,
har han utan tvivel rätt. Omgången ansluter till midskeppets
i och för sig tämligen tunghuvade stomme på ett sätt, som ger
dänna en ogemen stadga, och dänna stadga var god och nöd-
vändig äj blott äfter långsidorna, utan ock äfter de föga mindre
•extensiva gavlarna. Genom att fullfölja omgången byggnaden
rund t vann man önskvärd stadga åt alla håll.
Tänka vi oss nu en tvåskeppig basilika av dän art som
•exempelvis cisterciensernas klosterkyrka på Hovedöen — åter-
given i trä. Två pelare med sina bågsystem dela rummet.
Dässa pelare borde nu korrekt återgivits med två rundstammar
långs rummets midtlinie. Män samma starka planens centralis-
ering, som vid dän treskeppiga formen krävde en likartad be-
handling av gavlar och långsidor, fordrade även här en ensartad
relation mällan vägg- och stolpsystem, och dänna förvärkligades
då i långt högre grad genom en enda stam än genom två.
Två stammar i det nära nog kvadrata rummet skulle frambragt
mindre lyckliga formförhållanden, samtidigt med att de ur rent
praktisk synpunkt varit omotiverade.
Hvad proportionerna vidkommer, iakttages såväl i dässa
enklare som i det rikare systemet i alla planen en helt na-
turlig dragning åt kvadraten. Ett horisontalsnitt av långhuset
visar sålunda i regeln en mycket lätt rektangel, oscillerande
mällan 2:2—2:3. Ett vertikalsnitt i breddriktningen giver
bredden: väggens höjd =2 —2-2 :2 och takvinklarna — vid tak-
ets renaste fall — till | L. De en- och tvåskeppiga framte gemen-
ligen en trycktare takbildning än de treskeppiga. Vinkeln över-
stiger här alltså något | |__.
De absoluta måtten äro däremot mycket skiftande.
2
) De
’) Geschichte der bildenden Kunste, IV. 2, s. 446 f. Dusseldorf 1854.
2
) Dietrichson, Hov og Stavekirker i deres forhold til de angelsachsiske
kirker, s. 148.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
