- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
669

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §72. Föreningen med Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 72. Föreningen med Norge. 669
svenska statsrådet? Det var icke lika klart. Å ena sidan
borde ju alla bestämmelser af unionell natur angå båda
rikena — att de kommit in i NGL. var ej Sveriges
fel allena; å andra sidan kunde, sedan svenska riksdagen
yttrat sig om unionsbestämmelserna, NGL. anses som ett
paktum mellan stortinget och Norges konung. Svenska
statsrådet intog 1860 i fråga om ståthållareskapets upp- = Riksståt¬
häfvande den förstnämnda ståndpunkten. När frågan 1872 !terstriden.
kom tillbaka, förklarades å svensk sida, att, äfven om
saken berörde Sveriges intressen, hinder ej borde möta
för dess afgörande i norskt statsråd, och 1891 sanktionerades
stortingets beslut om vicekonungadömets upphäfvande utan
vidare i sistnämnda statsråd.
Riksakten själf kan åter icke ändras utan konungens Ändring af
och båda representationernas samtycke. Det säger sig ”ibsobten.
själft, att intetdera riket kan besluta sådana ändringar i
sina grundlagar, som strida mot riksakten och mot unionen,
men hvar gränsen i sådana fall bör dragas, hör till de
många punkter, på hvilka unionsurkunderna ej gifva
något svar.
Såsom grundlag för unionen gäller äfven Sveriges Successions¬
successionsordning af d. 76/, 1810. ENE
De unionella institutionerna. Norge, heter det i RA. De unionella
och NGL., skall vara ett fritt och själfständigt rike, som "tonerna.
ej kan delas eller afhändas, förenadt med Sverige under
en konung. Konungahuset är sålunda gemensamt, konunga- Konunga- och
och tronföljareval följaktligen också gemensamma. Behöfver" ""följareval.
konung väljas, skola Sveriges riksdag och Norges storting
samlas samt hvar för sig bestämma valdagen. Dagen förut
skall den nämnd utses, som i händelse af olika val skall
slita tvisten. Den skall bestå af 72 personer, till hälften
valda af hvardera representationen, och sammanträda i
Karlstad inom viss bestämd tid.! En sedel aflägges för- Karlstads¬
seglad för att i nödfall gifva utslaget, och enkel majoritet kommittéen.
afgör valet (jfr s. 640). På samma sätt skall det tillgå,
! Bestämmelserna i RA. om konungavalet kommo i strid med
bestämmelserna i svenska RO. (GRO. $ 61, NRO. $ 66); jfr Varenius,
Om riksföreståndarskap, s. 21 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free