- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
629

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §68. Representationsförändringen och 1866 års riksdagsordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 68. Representationsförändr. och 1866 års riksdagsordn. 629
hällsklasser. Uti allmogen och i städernas småborgerskap
hade representationen emellertid en folklig grundval, hvilket
förklarar, att den så länge kunde bestå. Det oaktadt
kunde den icke längre anses rättvist representera hela det
dåvarande svenska folket, och till stadgandet af en dylik
öfvertygelse bidrogo vid århundradets slut utan tvifvel
mycket de franska frihets- och jämlikhetsidéerna. Under
förarbetena till 1809 års grundlagsförändring behandlade
man ock frågan om ståndens öppnande för dittills orepresen¬
terade, bondeståndet för ofrälse possessionater, borgarståndet
för bruksägare samt fabriks- och näringsidkare i stad och
på land, som icke hade burskap. KU. 1809 erkände rätt¬
visan och billigheten i dessa anspråk men trodde sig icke
om att kunna utarbeta något förslag utan anmälde endast
hufvudfrågan »till RHSt. bifall, och den nya RO. antogs
utan förändring af representationen. !
Den 24 mars 1810 inkom emellertid KU. — visserligen Ku. mem. 2/,
helt olika sammansatt tin i maj 1809 — med ett memorial 1°!”
rörande nationalrepresentationen, Atféljdt af flera siirskilda
yttranden och reservationer, hvari utskottet genomgick stånds¬
representationens företräden och brister, hvilka senare be¬
funnos öfvervägande, samt framställde några idéer till en
tvåkammar-representation (»öfre» och »nedre» eller »andra»
kammaren), byggd på samfälda val samt proportionerad
dels efter folkmängden dels efter bevillningen (en full¬
mäktig för 10,000 inv., en för 10,000 rdrs bevillning). 1815
års riksdag, som i vissa delar hade att afsluta 1809 års
lagstiftningsverk, nöjde sig med att af Kungl. Maj:t be¬
gära statistiska utredningar för frågans framtida behand¬
ling: en begäran, som regeringen mycket ofullständigt
tillmötesgick.
Riksdagens sammansättning gaf anledning till prin¬
cipiella anmärkningar. Fyrkamfharsystemet visade snart Fyrkammar¬
sina praktiska olägenheter. Trots allt hvad lagstiftarnes olempiloban
vishet och fyndighet uttänkt för att få maskineriet att
verka jämnt och effektivt, visade snart erfarenheten, att
! Ansökningar hade inkommit, dock föga talrika, om representa¬
tionsrätt för förut orepresenterade. Om frågans behandling i broschyr¬
litteraturen se Sandegren, anf. arb., s. 29 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free