- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
624

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ständiga ut¬
skott.
Utskottsvalen.
Bänkmansin¬
stitutionen.
624 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
olika riktning så väl från frihetstiden som från den gustavi¬
anska. Den riksdag i smått, som frihetstiden ägt uti se¬
kreta utskottet både för tysthetens och sammanhållningens
skull, kom dock icke i fråga att återställas. Man hade
af tysthetsväsendets olägenheter gjort sorgliga rön äfven
under den sista tiden, och det var numera i det allra
mesta slut med detsamma. Det hemliga utskott, som RO.
omtalade ($ 35), hade af sin store föregångare knappt mer
än namnet (jfr nedan), men det var ej utan, att en skymt
af dettas maktfullkomlighet !efde kvar hos dess tre egent¬
liga arftagare: konstitutions-, stats- och bankoutskotten.!
En ytterligare utveckling af utskottens sammanjimkande
uppgift gjorde 1809 års grundlagar genom sina bestäm¬
melser om förstärkta utskott och olika slags nämnder.
Ordnandet af utskottsinrättningen öfverlämnades ej
1809 med samma frihet åt ständerna själfva som under fri¬
hetstiden. RF. och RO. föreskrefyvo sex ständiga utskott;
enligt den senare ägde ständerna äfven att tillsätta ett
sjunde, expeditionsutskottet, men det medgafs dem därjämte
($ 36) icke blott rätt att förstärka de ständiga utskotten utan
äfven att tillsätta flera, om behofvet så kräfde, dock endast
för ärenden, som tillhörde RSt. befattning. Utskott för sina
enskilda besvär och angelägenheter ägde hvarje stånd att
tillsätta.
Utskottsvalen skulle äga rum inom åtta dagar efter
riksdags öppnande. De skulle i de tre högre stånden ske
genom elektorer, inom bondeståndet, på sätt detta vid hvarje
riksdag bestämde; äfven där brukade det ske medelbart.
Inom adeln infördes åter bänkmansinstitutionen (50, sedan
25 afdelningar, 50 bänkmän, 25 elektorer). I utskott eller
Obehörighet att val till utskott fingo ej deltaga statsrådets och högsta domsto¬
sitta i utskott.
lens ledamöter, statssekreterarne, justitiekansleren och justitie¬
ombudsmannen; i allmänhet ingen inför ständerna redo¬
skyldig inväljas i utskott, där redovisning kunde förekomma.”
! Det senares medlemmar aflade för vissa händelser tysthetsed
(upphäfdt 1863).
? Inskränkt 1866 till statsråd och justitieråd samt, i de utskott,
där redovisning kan förekomma, dem, af hvilka riksdagen har att
fordra sådan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free