Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 66. Konung och riksdag. 599
med full kunglig makt och myndighet efter regerings¬
formen.
Konungen och statsrådet.! Redan under Gustaf III:s Statsrådet
tid hade statssekreteraren Liljencrants föreslagit införande efter 1809.
af departementalstyrelse, utom justitie- och utrikes ärenden
fem departement, således tillsammans sju eller lika många
som för närvarande. Landshöfding Håkansson upptog tan¬
ken, ehuru i en förändrad form, i det han i sitt statsråd,
som räknade 12 medlemmar, gjorde fem till statsministrar,
en bland dem till ensam statsminister för »inrikes civila
ärenden». Den ursprungliga RF. af 1809 fäste åter föga
afseende vid denna idé. Statsrådet bildades af nio ordi¬
narie medlemmar, ungefär halfva antalet af det gamla riks¬
rådet. Af dessa voro endast två statsministrar, nämligen
Justitie- och utrikesstatsministern. I statsrådet upptogs
äfven hofkanslern, som var föredragande i grundlags- och
tryckfrihetsfrågor samt kunde vikariera för utrikesstats¬
ministern. De öfriga sex kallades statsråd och hade inga
speciella uppgifter. Föredragande voro eljest de fyra stats- Statssekrete¬
sekreterarne,? nimligen 1) for krigstirenden; 2) for kameral-, = "*"*
landthushallnings-, bergshandterings- och andra besläktade
inrikes civila ärenden; 3) för drätselverket, in- och utrikes¬
handeln samt slöjderna; 4) för ärenden angående religionen,
ecklesiastikverket, allmänna uppfostran och fattigvården.
Hvarje statssekreterare ägde säte och stämma i statsrådet
i de mål, hvilka han där föredrog. Föredragande i justitie¬
ärenden voro revisionssekreterarne, men utan säte och Revisions¬
stämma därstädes. S. k. kommandomål föredrogos — utom ?ekreterarne.
statsrådet — af den ämbetsman, som konungen gifvit »all¬
män befattning» därmed — det blef generaladjutanterna.
Villkoren för att kunna nämnas till statsråd innehöllos Kompetens för
hufvudsakligen i § 4. Konungen skulle välja sina rådgif- i fcumee
vare bland »kunniga, erfarna, redliga och allmänt aktade
infödda svenska frälse eller ofrälse män af den rena evan¬
geliska läran». Orden »>frälse eller ofrälse» borttogos vid
! RF. $$ 4—15, 28, 32—35, 38—43 m. fl. st. — Om statsrådstitelns
första användning se s. 410.
7 Om ämbetets betydelse under den gustavianska tiden se $ 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
