- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
581

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §63. De särskilda stånden 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 63. De särskilda stånden. 581
senare medgafs frihet att anlägga torp, och slutligen blef
året 1766 i flera afseenden ett frigörelsens år för allmogen.
Genom en ny fiskeristadga (’/,, 1766) frigafs fisket; all- Lagstiftningen
mogens seglationsfrihet till alla orter inom riket erkändes (766
(7°/,, 1766); forbuden att fora landtmannaprodukter utom
länen eller annorstädes än till vissa orter eller vissa per¬
soner upphäfdes; rätten att använda handtverkare utsträck¬
tes något, och likaså medgafs allmogen att få nyttja »den
ett fritt folk så högt tillständiga lika fri- och rättighet» att
inom rikets gränser söka sin lofliga näring och utkomst
(res. å allm. besv. %/,, 1766).
Grundskatterna voro sedan enväldet fixerade. 1743 Grundskatte¬
beslöts (med några förbehåll), att alla räntor skulle sam- förenklingar.
manslås till en penningränta, men denna förenkling upp¬
häfdes åter på riksdagen 1747, så att hufvudräntan skulle
utgöras in natura eller efter markegång och endast små¬
räntorna betalas med penningar efter fast pris, och äfven
denna skillnad upphörde 1756.
Tidehvarfvets tendenser i fråga om allmogens ekono¬
miska frigörelse togo sig omsider uttryck i det förut om¬
nämnda (s. 508) förslaget till bondeståndets privilegier på Förslaget till
1771 års riksdag, som direkte riktade sig mot tjänstehjons- rss
stadgan och innebar flera kraf, som småningom blefvo © 1771.
realiserade. Här yrkades sålunda allmogens fulla ägande¬
och dispositionsrätt till skattehemman, befrielse från skatt
för nyodlingar, fördelning af allmänningarna på härad och
socknar och deras disponerande af härads- och socknebor;
upprätthållande af allmogens »urgamla» seglationsfrihet och
ouraldrigay handelsfrihet o. s. vy. Några yrkanden hade
mera exklusiv karakter, sdsom att birdsriitten skulle bibe¬
hållas orubbad, skattejorden aldrig förminskas, bergsmans¬
hemman aldrig säljas till ståndspersoner, åbon allena äga
rätt till skatteköp, grundskatternas oföränderlighet. Äfven
yrkades på socknarnas rätt att utvälja »förståndige män»
att tala och svara med samma anseende som städernas
äldste, med rätt att utlysa sockenstämmor och till öfver¬
läggning framställa allmänna ärenden, som rörde socknen
0. 8. V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free