Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konunga¬
makten efter
1772.
514 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
§ 60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809.
Litteratur: A. v. Fersen, Hist. skrifter. Minnen och Anteck¬
ningar af Adlerbeth, Armfelt, Ehrenström, Ehrensvärd, Engeström,
Nordin, Schröderheim, Toll, Wallqvist; särskildt Adlerbeth, Hist.
Anteckningar I, II (1892, 93); Studier ur G. M. Armfelts efter¬
lämnade papper (1883—87); Nordin, Dagboksanteckningar för åren
1786—92 (HH. VI); J. v. Engeström, Hist. anteckn. och bref (1877);
E. Schröderheim, Skrifter till k. Gustaf 1lI:s historia (1892);
Wallqvist. Berätt. om riksdagen 1789 (HH. V); Wallqvist, Minnen
och bref (1878). Anteckn. och memorial af grefve Joh. Liljencrantz
(HH. VIII). Heml. handl. till k. Gustaf III:s hist. I—III (1822). An¬
teckn. och minnen af H. G. Trolle-Wachtmeister I (1889).
Minnen ur Sveriges nyare hist. saml. af B. v. Schinkel, utg. af
C. W. Bergman I—IV (1852—54) med Bihang. O. Sjögren, Be¬
rattelser ur sv. hist. XLVIJ—XLIX (1891—93). E. G. Geijer, K.
Gustaf III:s efterlämnade papper I—III (1843). B. vy. Beskow, Gustaf
III såsom konung och minniska (1860, 61). C. T. Odhner, Sveriges
olit. historia under k. Gustaf III:s regering I, II (1885—96). Fryxell,
Bidr. till Sveriges hist. efter 1772 (1882). E. V. Montan, Bidrag till
Gustaf III:s hist. särskildt i konstitutionelt hänseende (Ak. afh. 1869).
G. Westling, Om sv. riksrådets ställning efter statshvälfningen 1772
(Ak. afh. 1872). C. F. Wern, 1786 års riksdag (2 uppl. 1868). O.
Wingqvist, Ber. om riksdagen 1789 (Frey 1844). W. Tham, Gustaf
III och rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866). J. C. Torner¬
hielm, Om riksdagen i Gefle 1792 (Ak. afh. 1863). J. Almquist,
Riksdagen i Gefle 1792 (Ak. afh. 1895). C. F. Wahrenberg, Bidrag
till hist. om k. Gustaf TII:s senaste regeringsår (Tidskr. för liter.
1851). A. V. Brissman, Sveriges inre styrelse under Gustaf IV Adolfs
formyndarregering (Ak. afh. 1888). Riksdagen i Norrköping år 1800
(Sv. månadsskrift 1864). Hist. tafla af f. d. k. Gustaf TV Adolfs
senaste regeringsår (1810).
Tiden till 1789. Att återställa regeringssättet till hvad
det varit under den store Gustaf Adolfs tidehvarf var det
uppgifna ändamålet med 1772 års revolution. Gifvetvis
återfick konungamakten sin framskjutna ställning från tiden
före 1680; det kungliga enväldet blef däremot högtidligen
ogilladt. Konungen skulle styra riket, »han och ingen
annan», efter konungabalken och regeringsformen. Han
återinträdde i utöfningen af de kungliga prerogativen att
göra nåd samt utdela ämbeten och adlig värdighet; han
ensam ägde förfoga öfver krigsmakten och återtog öfver¬
befälet öfver densamma. Han återfick högsta ledningen af
utrikespolitiken och disponerade öfver statsmedlen. Honom
allena voro råd och ämbetsverk ansvariga, och om han ej
hade fria händer i afseende på krig, så var detta ej annat
än hvad som varit regel under nämnda tidehvarf. Hans
allmänna uppgift att vara högste vårdaren af lag och rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
