Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §58. Ståndstvisterna under frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
till nästa riksdag, privilegierna under tiden förklaras till
sin verkan hafva upphört och de, som genom dem blifvit
lidande, försättas »i sina förra villkor». Adeln insåg nöd¬
vändigheten af att låta 1719 års privilegier hvila men ut¬
verkade i stället, de öfriga stånden ohörda, af konungen
Gustaf Adolfs eN bekräftelse ("/, 1720) dels å Gustaf Adolfs privilegier
privilegier
stadfästade.
Privilegielag¬
stiftning 1720,
175
Ståndsstriden
1723.
1617—26, dels 4 Kristinas privilegiebref *|,, 1644, dock
med undantag af vissa namngifna paragrafer eller punkter.
Dessförinnan hade den (5/, 1720) undertecknat en förenings¬
akt att icke till någon »ofrälses eller ofri man»> sälja frälse¬
jord vid vite att eljest förverka säte och stämma på riddar¬
huset m. m. Därjämte lyckades den få riksdagen i en hast
afbruten, hvilket åter uppretade de ofrälse stånden och
vållade svårigheter vid riksdagsbeslutets uppsättande.!
Under tiden hade de ofrälse yrkat på införande af ett
förbehåll i den nya regeringsformen, att inga privilegier
ett helt stånd angående skulle gifvas utan samtliga stän¬
dernas samtycke. Adeln lyckades dock vid den slutliga
redigeringen få detta förbehåll inskränkt till nya privilegier,
medan K. M:t lofvade att bibehålla ständerna vid alla väl¬
fångna gamla (8 49). Privilegielagstiftningen hade emel¬
lertid genom denna bestämmelse omsider ändrat karakter
och, för så vidt det gällde nya, upphört att vara en affär
mellan konung och resp. stånd. Uti Adolf Fredriks för¬
säkran 1751 tillades sedermera (§ 11), att intet stands
privilegier skulle vidréras och férdndras utan alla fyra
ståndens enhälliga samtycke.
Striden kom än en gång att upptagas vid riksdagen
1723, då likaledes en »differentiedeputation> tillsattes. Adeln
gjorde redan tidigt en eftergift, då den medgaf, att dess
»vederlikar», liksom präster och borgare, skulle få rätt att
köpa och besitta friilse »strégods», och vid den slutliga
i ’ Adeln medgaf i en särskild skrift 2/; 1720, att präst eller präst¬
änka, som i kraft af 1719 års privil. måst sälja möjligen innehafd
frälsejord, skulle äga rätt att återlösa densamma, samt !?/, att frälse¬
bönderna (sätes- och ladugårdar undantagna) skulle under kriget del¬
taga lika med krono och skatte i skjuts och inkvartering. — Hand¬
lingarna om : 1720 års tvist äro tryckta RAP. 1, 2. Jfr i öfrigt Bo¬
wallius” och Malmströms framställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
