Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §57. Försöken att ändra och utveckla frihetstidens grundlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 57. Försöken att ändra och utveckla frihetstid. grundl. 497
bruken af regeringssättet kunnat frodas och utveckla sina
fördärfliga följder. I detta afseende lyckades man verk¬
ligen komma till ett resultat och det mycket betydelse¬
fullt. Först och främst vände man sig mot sekreta ut¬
skottet vid riksdagen 1765—66.! I instruktionen för det¬
samma af d. 2/, 1765 drogos så många ärenden som möjligt
under ständernas beslutanderätt (se § 62), men dess in¬
struktion kunde vid hvarje riksdag ändras — 1771 fick
det aldrig någon sådan? — och någon full säkerhet kunde
på detta sätt ej uppnås. Antag, att utskottet, liksom det skett
förut, ej rättade sig därefter! Också föreslogs stundom, att
instruktionen skulle vid hvarje riksdag delgifvas K. M:t,
som ägde att med påminnelser inkomma till rikets ständer,
så snart utskottet öfverträdde densamma.
Men därjämte tog man steget fullt ut för att betrygga
den offentliga diskussionen genom 1766 års förordning om
skrif- och tryckfrihet. Redan vid 1755 års riksdag hade
man begynt att vädja till allmänheten genom utgifvande
af riksdagstidningar, hvarmed man sedermera fortfor. Vid
riksdagen 1760—62 hade ett betänkande om tryckfrihet
utarbetats men aldrig kommit till ständernas ompröfning.
Vid följande riksdag skred man omsider till den lagstift¬
ning i ämnet, som genom förordn. af d. 2 dec. blef pro¬
mulgerad. Censorsämbetet upphäfdes liksom kanslikollegii
granskning af till tryckning ämnade manuskript. Dock
skulle kollegiet liksom konsistorierna utöfva tillsyn öfver
hvad som angick skadliga böckers införande och försälj¬
ving, att ej förbjudna eller förföriska skrifter i teologi
eller andra ämnen utspriddes. Ingen finge publicera något
mot den rätta trosbekännelsen och den rena evangeliska
läran; alla manuskript angående läran eller kristendoms¬
styckena skulle granskas af närmaste konsistorium. Grund¬
lagarna till sina principer finge ej angripas eller bestridas.
Rikets råds voteringar i hemliga ministeriella ärenden, lik¬
som riksdagshandlingar i sådana mål, finge ej publiceras.
inches
! Redan förut, särskildt sedan 1751, hade försök gjorts att be¬
gränsa dess makt.
2 Malmström VI, s. 283, not.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 32
Tryckfrihets¬
förordningen
2/13 1768.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
