- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
453

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §54. Rikets ständer 1718—1772

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 54. Rikets ständer. 453
apparat, var att låta afsätta vederbörande från sin tjänst
eller beröfva honom medborgerliga rättigheter. Arcken¬
boltz blef sålunda afsatt 1738, och 1772 skulle icke mindre
än fjorton borgmästare och rådmän förklaras ovärdiga att
blifva riksdagsmän (blott för en hann domen blifva fälld).
Det var vid samma riksdag, som justitiedeputationen hem¬
ställde, att en borgmästare i Stockholm och fem rådmän
skulle afsättas och göra deputationen afbön, därför att de
förklarat densamma ej hafva något att skaffa med frågan
om ett val till borgerskapets äldste. Revolutionen hindrade
besluts fattande. Misshagliga riksdagsmän utvoterades ur
stånden och förklarades ovärdiga att bevista riksdagar för
viss tid eller för all framtid.
Om förfaringssättet mot rikets råd se & 56.
Rikets ständer och statsförvaltningen samt befordrings¬
väsendet. Ständerna voro redofordrande icke blott med
afseende på rikets råd utan äfven med afseende på äm¬
betsverken, och denna egenskap ställde sig värdigt vid
sidan af den utaf maktägande. Kollegierna skulle enligt
RF. (8 37) inkomma till ständerna med berättelser om sin
förvaltning, och denna skyldighet utsträcktes i RO. (8 13)
till konsistorierna.! Men därmed nöjde man sig icke, utan
1734 beslöts, att äfven hofrätternas, kollegiernas och kon¬
sistoriernas protokoll skulle undergå en för öfrigt ofta väl¬
behöflig granskning af ständerna, för hvilket ändamål en
protokollsdeputation tillsattes. Skyldigheten att inlämna
protokoll utsträcktes sedermera till andra domstolar och
ämbetsverk och slutligen, 1765, äfven till landshöfdinge¬
ämbetena. Resultaten af granskningen kunde blifva åtal,
ersättning till enskilda lidande eller kronan och böter.
Därjämte innehöll RO. 8& 15, att mål, som icke »uti
något foro eller collegio kunde afhjilpas», finge dragas
under ständerna; men med den benägenhet, som rådde hos
dessa, att icke låta sig af några lagbestämmelser inskrän¬
kas, "iakttogs icke denna begränsning, och deras inbland¬
ning i statsförvaltningen gick så långt, att det kunde sägas,
att om ständerna årligen sammanträdde, ämbetsverken gärna
! Äfven landshöfdingar och utrikes sändebud afgåfvo riksdags¬
berättelser.
Ständerna och
statsförvalt¬
ningen samt
befordrings¬
väsendet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free