Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §53. Grundlagarna 1719—4/3 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rikets ständer
konstitue¬
rande.
Grundlayar.
432 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
successionsrittigheten i Sveriges rike samt det s. k. souveraine en¬
valdet (1720). A. Fredenstierna, O. M. upplist hos R. och A. */,, 1766
(1769). Handlingar om grundlagarnas verkställighet tr. på RSt. be¬
fallning vid riksdagen år 1756. R. M. Bowallius, Om statsskickets
förändring efter k. Karl XII:s död (VHAAH. XXTI). 8. J. Boéthius,
Några anmärkningar om uppkomsten och karakteren af frihetstidens
författn. (Hist. Tidskr. 1891). Se vidare under nästa $.
Förhållandena vid Karl XII:s död gjorde, att rikets
ständer kunde, hvad de och deras föregångare, Sveriges
allmoge, ej på många århundraden gjort, uppträda såsom
konstituerande eller grundlagstiftande. Den gamla lands¬
lagens konungabalk hade länge varit otillräcklig. Man
hyste i början någon tvekan, huruvida icke i den nya all¬
männa lagen äfven en konungabalk borde inrymmas, men
tanken därpå öfvergafs,! och man nöjde sig med de sär¬
skilda regeringslagar, som vid tidehvarfvets bérjan antagits.
Rikets fundamental- eller grundlagar? blef snart den van¬
liga benämningen på dessa till skillnad från den 1734
antagna allmänna lagen. Gränsen mellan de båda slagen
af lagar drogs slutligen så skarp, att för grundlagstiftning
särskilda former féreskrefvos (se § 62). De skulle enligt
1766 års beslut på den ena riksdagen endast föreslås och
först på den andra få antagas »med rikets ständers fyra
stämmor».
Såsom grundlagar räknades till en början — förutom
valakter — regeringsform (den egentliga fundamental¬
lagen), konungaförsäkran och riksdagsordning. Men härtill
kommo de författningar, hvilka af ständerna tid efter
annan antogos som förklaringar eller tillämpningar af grund¬
lagarna (närmast regeringsformen). I hvad mån dessa
skulle äga karakter af grundlag var icke alltid utsagdt, och
olika meningar kunde därom hysas. Något lämpligt sätt
att med de egentliga grundlagarna införlifva väsentliga
tillägg eller förändringar hade man ej funnit, då de förra
ansågos som orubbliga. — Nästan i jämbredd med grund¬
lagarna stodo ståndsprivilegierna; de kunde ej ändras
utan alla fyra ståndens samtycke. — Valordningarna för de
’ Posse, Bidr. till sv. lagstiftn. hist., Bil. s. 12.
? Grundlag användes allmänt åtminstone fran midten af dr¬
hundåradet, så t. ex. i Browallius” ryktbara mem. 1752.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
