Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 46. Riksdagar och möten. 367
och Uppsala 1598, men till något resultat i öfrigt ledde
ej detta förslag.
Å andra sidan anordnade man stundom landsortsmöten
af lämplighetsskäl, om man ville undvika att sammankalla
ett allmänt möte. De sista landsortsmétena, provinsial
mötena eller landtdagarna, såsom de då kallades, hade sär
skildt en dylik karakter, och riksdagens former tillämpades
på dem.!
Formerna för dessa förhandlingar hade dessförinnan varit
växlande. Stundom sammanträdde alla fyra stånden. Oftare
underhandlade man med adeln särskildt och med de ofrälse
särskildt. Stundom var det endast präster och allmoge,
som svarade samfäldt, och borgarne för sig sjilfva, eller
slutligen förhandlades med hvart stånd för sig. Under
handlingen uppdrogs i enklare fall åt fogdarne, men var
det en fråga af större vikt och gällde det hela riket, bru
kade regeringen utsända kommissarier, ett riksråd biträdd
af några frälsemän eller endast ett par frälsemän. Under
Karl IX:s och Gustaf Adolfs tid förekom emellertid äfven,
att underhandlingen öfverlämnades åt lagman och biskop,
sålunda i viss samklang med lagen, med eller utan någon
tredje. Efter 1634 var det åt landshöfdingarne, som dessa
uppdrag lämnades. Skriftliga svar förekommo redan tidigt;
vanliga voro sådana under Karl IX:s tid och likaså efter
1634,” då åtminstone för adeln verkliga protokoll fördes.
I det ojämförligt största antalet fall gällde dessa lands
ortsförhandlingar bevillningar eller gärder. Under Johan
III:s tid, då gärder oupphörligt pålades af konungen med
eller utan rådets samtycke, var detta mycket vanligt.
Samma tillvägagående användes af Karl IX och Gustaf
Adolf. Ännu i början af 1630-talet genomdrefs kvarntullens
förvandling till mantalspenningar på sådana landsorts
möten, och bevillning, numera jämte utskrifning och in
kvartering, var anledningen till de sista provinsialmötenas
hållande.
1! En och annan tidigare landtdag i Finland hade ock en dylik
karakter.
? För Gustaf Adolfs tid saknas de i hvarje fall för närvarande.
Samman
sättningen af
landsorts
mötena.
Amnen för
landsorts
mötena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
