- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
362

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §45. Ståndsstriden och den första reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reduktions¬
stadgan 1655.
362 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
förinnan blifvit kronan afhändt skulle hvarken nu eller i
framtiden klandras. Med denna tidsgräns beslöts först och
främst att inom s. k. omistande orter, på hvilka en inte¬
rimistisk förteckning uppgjordes,! eller sådana, som för
hofvets, krigsmaktens och bergverkens underhåll voro nöd¬
vändiga, alla donerade gods skulle återlämnas samt kronan
äga rätt att återlösa pante- och köpegods. Alla allodiala
donationer efter nämnda tidpunkt skulle förvandlas till
Norrköpings besluts-gods samt expektanser afskaffas. Där¬
jämte beslöts, på grund af en senare framställning från
konungen, att förutom de omistande orterna en fjärdedel
af de gods, som adeln sedan förstnämnda tidpunkt erhållit som
donation, skulle återgifvas. Men som detta ej genast kunde
ske, förklarade sig adeln i stället villig att under tre års tid
betala en fjärdepart af de donerade godsens räntor, tills rann¬
sakning hunne ske och saken bringas till slut på nästa
riksdag.? Det var med anledning af sistnämnda punkter,
som 1655 års reduktion fick namnet fjärdepartsräfsten.
En särskild reduktionsstadga utfärdades af konungen
med rikets ständers samtycke (*5/, 1655) for att linda till
efterrättelse vid tillämpningen. TI afseende på köpegodsen
förbehöll sig K. Maj:t rätten att, om de skulle säljas och
»nästa skyllmän efter lagen» ej ville köpa dem, såsom
»hafvande byrdsritien» till sidana gods vara nirmast till
deras inlösen under kronan igen, hvarigenom visserligen
dessa gods skildes från adelns öfriga arfvegods, men i
öfrigt förklarades köpegodsen som adelns »fasta arf och
frälse». Inga kronogods skulle vidare få abalieneras allo¬
dialiter utan, om rikets höga nöd så fordrade, endast för¬
pantas eller säljas på Norrköpingsbesluts-villkor, och vid
dispositionen öfver kronans immediate och enskilda gods
skulle hädanefter som rättesnöre gälla Sveriges lag, »men
enkannerligen» Norrköpings beslut, »denna förordning» samt
»fäderneslandets välfärd och nytta». Af de hemfallande
! Man kunde häri se ett slags förklaring på hvad som hädan¬
efter skulle utgéra »Uppsala éd>.
? Denna bestämmelse inrycktes i beslutet i stället för adelns
yrkande, att reduktionsbestämmelserna skulle förklaras för en >evig¬
varande förordning>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free