Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §44. Allmogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 44. Allmogen. 353
Motsvarande inskränkningar gjordes i böndernas han¬
delsrätt och näringsfrihet. Förbuden mot landsköp upp¬
repades och skärptes; bönderna skulle »med skäliga medel»
drifvas till städerna med sina varor, och sedan 1622 hade
de att för dem erlägga tull. Försök gjordes ock att åt
hvarje stad uppdraga ett visst område, hvars allmoge skulle
söka till stadens torg, men de kunde ej till fullo realiseras.
På samma sätt gjordes upprepade försök att ordna och in¬
skränka allmogens seglationsrätt, men de stridande förord¬
ningarna vittnade om motsatta intressens styrka samt om
omöjligheten att komma till ett likformigt reglementerande,
och genom medgifvande af frimarknader måste regeringen
söka i någon mån se till godo allmogens behof.!
I afseende på handtverken ägde samma inskränkningar
rum, och endast de nödvändigaste »gärningsmännen> skulle
allmogen i socknarna få behålla.
Under medeltidens lopp hade lager af stående skatter
afsatt sig, hvilka som en börda tryckte bondens jord.
Detsamma upprepades under nyare tidens första århundra¬
den (jfr s. 300). S& gick det med landtågsgärden eller
stora gärden och boskapspenningarna, hvilka båda varit och
erkänts vara bevillningar, byggningshjälpen, som närmast
härflöt ur allmogens skyldighet enligt landslagen att bygga
kronans hus och Uppsala öd, hvilken skyldighet blifvit per¬
manent, salpeterhjälpen, som hade k. Gustafs administrativa
godttinnande till grund; dagsverkspenningarna, som afléste
de nya dagsverken, hvilka lagt sig på de från medeltiden
härstammande jordeboksdagsverkena och som själfva snart
täcktes af ett nytt lager hjälpedagsverken, skjutsfärdspen¬
ningarna, som sedan 1649 fortfarande utgingo såsom en lösen
för den mycket betungande friskjutsen, en af allmogens
svåraste bördor. Därjämte var allmogen underkastad ut¬
skrifningarnas ständigt återkommande folkskatt, och slut¬
ligen äskades särskilda kontributioner. Skattdragande hade
blifvit dess utmärkande attribut.?
! Jfr Fyhrvalls uppsatser om det bottniska handelstvånget i
Hist. Tidskr. 1882.
2 »K. Maj:ts underddnigste ringaste undersatar och skattdragare
samtlige gemene allmoge» kallade den sig 1678.
Hildebrand, E. Sv. statsfirfattningens hist. utveckling. 23
Inskranknin¬
gar i allmo¬
gens narings¬
frihet.
De stående
skatterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
