Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
& 26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet. 195
rätt å kronans utan såsom en frivillig gärd från kyrkans
sida, till hvars utgörande prästerskapets samtycke kräfdes.!
Sådana utomordentliga bevillningar gåfvos med dess be¬
gifvande redan under Magnus Ladulås tid, likaså under
Magnus Erikssons och Albrekts regeringar samt äfven vid
senare tillfällen, och kyrkans bevillningsrätt synes stundom
också blifvit formligen erkänd. Så uppmanade Karl Knuts¬
son ärkebiskop Jöns Benktsson att sammankalla ett kyrko¬
möte för att besluta om en bevillning från kyrkan till
rikets försvar.? Men till någon uppgörelse kom det aldrig
i detta hänseende mellan kyrkan och kronan, och ännu
Sten Sture d. ä. beskylldes för att olagligt beskatta den
förra.
Prästernas exemtion från världslig domstol stadgades
i den kanoniska rätten. I Sverige gaf Sverker Karlsson i
sitt bref för Uppsala stift år 1200 för första gången er¬
kännande däråt, medan den nära samtida äldre VGL.
stadgade, att präst skulle vara i »bondelagum». Det
dröjde också länge, innan förändringen kunde göra sig
allmänt gällande; därom vittnade upprepade förmaningar
i påfliga skrifvelser. Men i de yngre landskapslagarna
hade budet lyckats intränga. Enligt UL. kyrkobalk skulle
präst, om han bröte mot lekman, stämmas inför kyrkans
förman. Om däremot lekman bröte mot präst, skulle käro¬
mål andragas å vanligt ting. Om kyrkohjon bröte mot
annat folk eller andra mot dem, skulle det lyda under
landslag. Alla jordatvister skulle lyda under landslag,
»konungs dom och lagmans skila».? Slutligen hette det:
söfverallt där biskop ej vill göra bonde rätt, där har bonde
att komma inför sin konung». Äfven lekmän lydde under
! Jfr svenska prästerskapets protest 1427 ’5/,, (>de mera nostra
benevolencia>, »scimus nos ad talia nullatenus obligari>), som dock ej
af konungen godkändes.
2 Arkebiskopens bref 1450 2?2/, till biskopen i Strängnäs, Riks¬
arkivet. Han stämmer biskoparne och två af hvarje kapitel till Ar¬
boga. Konungen hade bedt honom sammankalla »episcopos, prelatos
et procuratores communitatis cleri> i hans kyrkoprovins.
3 Jfr SmL.: >i köplaghum och i jordelaghum, tha a prester meth
oss vara i lekmannelaghum>.
Andliga dom~
stolar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
