Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet. 191
och ledungslame m. fl., men med förbehåll af lagens be¬
stämmelse för hvad som hädanefter kunde förvärfvas. Om
någon brukade dels kyrkojord dels annan, enskild jord,
skulle han pro rata parte svara till kyrkan och till ko¬
nungen. Alla »penningesaker» (causas pecuniarias), som
föllo p& kyrkojord, ägde biskoparne uppbära, äfven af dem,
som brutit edsöret.
Det uppstod i början af k. Birgers regering enligt
krönikornas uppgifter en strid mellan kyrkan och stor¬
männen (»proceres prophanos») om det andliga frälset,
men den slutade med kyrkans seger, i det konungen måste
bekräfta Magnus Ladulås privilegier och utsträcka frälset
till den jord, kyrkan hade vid hans kröning. Privilegierna
finnas utfärdade i två redaktioner 1304 och 1305.? Den Birger Mag¬
förra var till hufvudinnehållet så godt som ord för ord mae
lika konung Magnus’,? den senare äfvenså, endast med
den skillnad, att närmare bestämmelser gåfvos för den
händelse att någon på samma gång odlade kyrkojord och
enskild jord. Var det nämligen lika mycket af hvardera
slaget, skulle brukaren skatta både till kyrka och konung.
Var det mera af kyrkojord, skulle han svara till kyrkan
för alltsamman, var det åter mera af enskild jord, skulle
han för alltsamman svara till konungen. Dessa konung
Birgers privilegier blefvo svenska kyrkans hufvudurkund i
fråga om dess undantagsförmåner.+ Skattefriheten gällde
numera den jord, som var förvärfvad intill konung
Birgers kröning; den gällde liksom förut endast den
jord, som ägdes af kyrkorna. Prästerskapets, äfven bi¬
skoparnes, enskilda egendom var ej innefattad under den¬
! SRS. I, n. XVI, Chron. 826—1415. Jfr äfven Tengbergs an¬
märkningar, anf. arb. s. 35.
2 Den senare stadfästes af påfven och är väl sålunda att anse
som definitiv.
3 Där fanns dock intet förbehåll med afseende på jord, som
kunde i framtiden förvärfvas.
+ Kyrkans stora frihetsbref äro Magnus Ladulås” af år 1281,
Birgers 1305 (1304), Kristoffers 1441 (i hufvudsak bekräftelse af k.
Birgers) och Kristiern I:s 1457 (1458). Härtill kommer det i all¬
männa ordalag hållna frihetsbrefvet af 1436.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
