- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
189

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet. 189
till domkyrkorna för att användas till kyrkornas byggnad,
kanikernas underhåll, undervisningen men äfven till hospi¬
talen.! Prästen uppbar i öfrigt såsom tillägg vissa afgifter
för begrafning, vigsel, »inledning» (efter bréllop) o. s. v.,
olika i olika landsorter. Pa kyrko- eller prastbolet skulle
socknemännen, såsom förut nämnts, uppföra ett visst antal
byggnader (stufva, »stekarehus», lada, fahus m. fl.: »sju
laga hus»).?
Biskoparne sjilfva uppburo utom sin andel af tionden
vissa afgifter af prästerskapet, en afgift till biskopsstolen,
kallad »catedraticum> eller »synodicum> (erlagd vid syno¬
derna); de hade vidare rätt till gästning hos prästerskapet
under sina visitationsresor eller aflösning af densamma
(procuratio),? hade rätt till danaarf af präst, uppburo böter
af klerker och kyrkans landbor liksom i vissa andra fall
(s. k. »jura camere») samt slutligen de rika inkomsterna af
biskopsborden; ärkebiskopen särskildt subsidium pallii,
bidrag till utgifterna för hans bekräftelse utaf påfven. I
öfrigt kunde prästerskapet, särskildt biskopar och capitu¬
lares, i olika stift ha inkomsttitlar af växlande art och
ursprung.
Till kyrkans viktigaste inkomster hörde testamenten
och fromma gåfvor. Det var, såsom redan antydts (s. 20),
en punkt, hvari kyrkans lag kom i strid med föreställ¬
ningarna om bördsrätten. Landskapslagarna voro i det
fallet föga eftergifvande. I UL. förbjöds sålunda att till
kyrkan bortgifva mer än hvar tionde penning af irfd
egendom, därest icke närmaste arfvingar samtyckte. I
denna punkt hade vid redigeringen af södermannalagen
lekmän och klerker ej kunnat enas, och häri låg en af
orsakerna, hvarför landslagen aldrig fick någon kyrkobalk.?
! Jfr Dahlberg, Bidr. till sv. fattiglagstiftningens hist. (1893).
? Jfr Hans Brasks förordning 1514, Hist. Handl. VIII, 1, s. 65,
där han åberopar sedvanan ända från biskop Knuts dagar (början af
1400-talet); UL. KkB., 2: 1.
> Vid kyrkovigning dessutom gengärd af allmogen.
+ Jfr yrkandena på revision af kyrkobalken på kyrkomötet i
Arboga 1423. ’
Biskops in¬
komster.
Testaments¬
rätten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free