- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
167

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §23. Det världsliga frälset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 23. Det världsliga frälset. 167
som kommit under frälset, både det andliga och världsliga,
och upprätta en förteckning däröfver, en sekvester, som
ännu 1357 gällde, att döma af de personliga undantag,
som då gjordes från densamma. Måhända har man att se
en frukt af denna undersökning i en i Jönköping utfärdad
stadga, hvaraf några utdrag i afskrift finnas bevarade,! i
hvilken dels medgafs att återköpa frälsegods, som kommit
under skatt, dels bestämdes ett visst minimum af frälsejord
för utgärdes bönder för att därmed kunna frälsa sin egen
skattejord m. m. Men en annan följd därutaf var måhända
äfven åtgärden att göra frälset beroende af kungligt bref
och fordra kungligt tillstånd för att köpa skattegods under
frälse. Redan från Magnus Erikssons tid omtalas kungligt
bref på ärftligt frälse. Därjämte synes det ha brukats, att
på vapensynen mönsterherren lämnade skriftligt intyg åt
den, som i frälset upptogs,? utan att man kan säga, huru
länge denna sed kvarstod.
På samma sätt gick man nog till väga äfven under
konung Albrekt, men denne måste därjämte bekräfta allt
gammalt frälse både för kyrkan och adeln, lofvade att ej
betunga dem eller deras landbor med extra skatter eller
pålagor och kunde ej hindra frälsejordens omåttliga till
växt. Om hans planer på en uppgörelse med kyrkan i
detta hänseende se § 26. Han skulle äfven hafva påtänkt
en allmän reduktion och därigenom påskyndat sitt eget
fall.3 Så mycket fullständigare genomfördes räfsten under
drottning Margareta. På herredagen i Nyköping 1396 ge
nomdref hon nämligen det första stora reduktionsbeslutet.
! Hadorph, Gamla stadgar, s. 22; jfr stadgan 1380, ibid. s. 30.
? Exempel därpå från 1390, tr. i öfversättning hos H. Hilde
brand, Sveriges Medeltid II, s. 201.
3 De dunkla antydningarna om Albrekts reduktionsplaner före
komma i Visby-minoriternas diarium för år 1386 samt i Rimkrönikan, I,
sammanfogningen mellan Eriks- och Karlskrönikan, v. 503 ff. På
förra stället heter det, att konungen återkräfde en del af de krono
gods adeln slagit under sig; i Rimkr., att konungen fordrade hvar
tredje gård adeln ägde. Betecknande nog blefvo 1387 Albrekts bref
om andligt och världsligt frälse 1375 och 1378 jämte ett tredje vidi
merade af tre af rikets förnämsta riddare. Sådant plägade ej göras
utan särskild orsak.
Reduktionen
1396.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free