- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
127

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §18. Förvaltningen. Länen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 18. Förvaltningen. Länen. 127
rerna utsågos i början bland biskoparne men från Folk
ungaättens tid bland kanikerna, då ämbetet vanligen
blef ett trappsteg till biskopsvärdigheten.! Af kansleren
kunde lätt blifvit en förste minister, men man vet ej, att
de spelat någon större politisk roll, måhända med undan
tag af Karl Knutssons kansler Klaus Ryting och (under
riksföreståndartiden) mäster Peder Jakobsson. Först från
senare delen af medeltiden omtalas ett »riksregistratur»,
registrum regni, hvari viktigare beslut eller statsakter, vare Registrum
sig ut- eller ingående, infördes, och först under Karl Knuts- = ”egni
sons regering synes någon mera planmässig ordning i kan
sliet ha förekommit.? Riksföreståndarne hade sina enskilda
sekreterare eller kanslerer, men på samma gång fanns det
då äfven en rikskansler,? biskopen i Strängnäs, som under
sin vård hade riksregistret samt rikssigillet (oriksens
klämma»), och som därför hade Alsnön i förläning. För
skrifvelser, som af kanslern utställdes, gafs lösen.?
"Det var sålunda i regeln hirdens tjänstemän, som hade
blifvit statens. Någon organisering af deras verksamhet
kom dock aldrig till stånd i följd af 1400-talets anormala
förhållanden i Sverige, och ännu mindre ordnades kring
dem några ämbetsverk. Riksföreståndartiden var ej ägnad inga ordnade
att utbilda några fasta former i den vägen. Visst fanns ämbetsverk.
det en »skrifvarestuga» på Stockholms slott, men den vardt
aldrig till något verkligt kansli, och detsamma var för
hållandet med kammarverket (den s. k. fatburen). Det
framskymtar, såsom nyss antydts, under Karl Knutssons
regering ansatser till en bättre ordning, men det nya at
’ Jfr Hist. Tidskr. 1881, s. 196.
? Om registrum regni se Meddel. fr. Sv. Riksark. h. H, s. 45 ff.
Det talas om ett »gammalt> och ett »nytt> sddant. Aldsta kinda ur
kund, som där varit inford, ar af 1320. En arkivalie-forteckning fr.
Karl Knutssons tid (fortsatt in på 1500-talet), ibid. s. 35. En riksens
skrifvare omtalas någon gång på 1430-talet.
> De från Danmark lånade bestämmelserna i unionsprojektet
1436 om en >öfverste kansler> och en >gårdskansler> fingo aldrig
någon tillämpning i Sverige.
* Som en verklig ämbetsman bör under senare delen af medel
tiden myntmästaren betraktas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free